Effekttariffer – en växande huvudvärk för landets brf:er

Just nu är en av de hetaste frågorna hos landets bostadsrättsföreningar hur elnätsbolagens effekttariffer påverkar dem. Det märks tydligt på de frågor vi på Infometric får in. Många är oroliga för att elkostnaderna ska skjuta i höjden – och den oron är i många fall befogad.

Syftet med effekttarifferna är att styra elanvändningen till tider med lägre belastning. Men samtidigt ser vi att många drabbas hårt. Jag själv är ett exempel – i februari fick jag betala över 1 500 kronor i effekttariff, utöver den vanliga elräkningen.

Så vad vet vi egentligen om effekttariffer? För det första: det ser väldigt olika ut beroende på kommun och elnätsbolag. Ellevio, till exempel, införde effekttariffer vid årsskiftet – än så länge bara för villaägare. Deras modell gäller årets alla dagar, men mellan kl. 22 och 06 räknas bara halva effekttoppen.

Här i Sollentuna, där Infometric har sitt kontor, har det kommunala energibolaget Sollentuna Energi valt en annan modell. Där gäller ingen effekttariff på helgdagar eller under natten mellan kl. 19 och 07.

Men det är troligt att brf:er kommer drabbas effekttariffer inom en snar framtid. Senaste 1 januari 2027 ska alla elnätsbolag ha infört det för samtliga kunder.

Vårt första råd till bostadsrättsföreningar är att kontakta sitt elnätsbolag för att ta reda på vad som gäller för just er. Om tarifferna ännu inte införts, finns det tid att förbereda sig.

Det finns flera åtgärder en förening kan vidta för att mildra effekterna. Det mest grundläggande är att informera de boende om hur modellen fungerar och uppmana dem att försöka styra sin elanvändning till lågbelastningstider. Många vitvaror har funktioner som gör det möjligt att fördröja starttiden och exempelvis tvätta eller diska under natten.

Elbilsladdning är en annan viktig fråga. Här finns stor potential att kapa effekttoppar – särskilt om laddning sker dagtid. En första lämplig åtgärd är att sänka effekten i laddstolparna. Laddningen tar då längre tid, men om den sker nattetid spelar det ofta ändå ingen större roll. En laddtid på 4–5 timmar är fullt rimlig. En annan möjlighet är att låta de som laddar sina bilar stå för den eventuella merkostnaden – ur rättvisesynpunkt är det rimligt att den som orsakar kostnaden också betalar för den.

Ett annat alternativ är att installera energilager för så kallad ”peak shaving”, alltså att kapa effekttoppar, med en smart och självlärande AI-styrning. Utvecklingen av batteriteknik och tillhörande styrsystem går oerhört snabbt just nu och priserna sjunker stadit. Med smart AI-styrning kan batterierna lära sig när det är mest kostnadseffektivt att stötta upp. De kan också laddas när elpriserna är låga och användas när priserna är höga. En extra bonus med energilager är möjligheten till ö-drift – alltså att kunna driva exempelvis hissar och trappbelysning vid strömavbrott.