”Gör IMD till en PBL-fråga – stäng glappet som kostar hushållen pengar och Sverige energi”

Det kommer allt fler indikationer på att fastighetsägare renoverar VS-systemet utan att IMD införs – man struntar helt enkelt i kravet eftersom det ändå inte sker några kontroller. Skälet är ett systemfel: IMD-kravet hanteras utanför plan- och bygglagens ordinarie kedja och hamnar i en separat tillsynsprocess. Resultatet är ett glapp där energieffektivisering går förlorad.

Ett regelglapp med stora konsekvenser. När IMD installeras minskar varmvattenförbrukningen ofta med 20–30 procent. Det innebär direkta besparingar för hushållen och minskad energianvändning för Sverige. Men eftersom IMD-kravet inte testas i PBL-processen – inte i startbesked, kontrollplan eller slutbesked – upptäcks brister först i efterhand, om alls. Kommunernas arbetssätt varierar kraftigt. Tolkningar av ”väsentlig ändring” och teknisk genomförbarhet drar ut på tiden. Fastighetsägare kan avvakta eller åberopa undantag utan att det påverkar byggprocessen. Sammantaget leder detta till ojämn efterlevnad av en regel som borde vara självklar.

Andra länder har kommit längre. Internationella jämförelser visar att flera europeiska länder har både högre genomslag och mer konsekvent tillämpning av individuell mätning i flerbostadshus. Sverige riskerar att halka efter i en åtgärd som borde vara standard i moderna byggnader. Det är inte tekniken som är problemet – den är mogen och beprövad. Problemet är processen.

Lösningen hanndlar om att integrera IMD i PBL.
Så länge IMD ligger vid sidan av PBL saknas den tydliga grindvakten i projektets mest kritiska beslutspunkt – slutbeskedet.

Politiken kan åtgärda detta genom fem konkreta steg:

1. Gör IMD till en PBL-prövningspunkt. När kravet är tillämpligt ska det skrivas in i kontrollplanen.
2. Villkora slutbeskedet. Inget slutbesked utan verifierad installation av IMD – eller beslut om lagstödda undantag med spårbar motivering.
3. Standardisera undantagen nationellt. Enhetliga riktlinjer för bedömning av ”väsentlig ändring”, proportionalitet och teknisk genomförbarhet minskar osäkerhet mellan kommuner.
4. Digital rapportering. En modul i e-bygglov för IMD möjliggör stickprov och uppföljning av efterlevnad.
5. Tidsatta efterhandskrav. Om tekniska hinder tillfälligt motiverar undantag ska installation ske inom 6–12 månader när hindret undanröjts.

Varför brådskar det? IMD är grundinfrastruktur för smartare energianvändning: mät, visualisera, debitera rättvist, optimera. Att integrera IMD i PBL-kedjan är ingen administrativ revolution – det är en processjustering som snabbt ger lägre kostnader för hushållen och mätbar energieffektivisering för Sverige.
I tider av volatila energipriser och skärpta EU-krav har Sverige inte råd att låta en enkel, beprövad effektiviseringsåtgärd rinna ut i sanden. Stäng glappet – gör IMD till en självklar del av slutbeskedet.