Ödesmättat vägskäl för svensk batteriforskning

Sverige har alla förutsättningar att bli en stark spelare i den europeiska batterivärdekedjan. Vi har ju en i princip fossilfri el och forskningsmiljöer i absolut världsklass – och dessutom växer det fram allt fler industrisatsningar på batterier. Men det finns saker som oroar: globala osäkerheter, inhemska flaskhalsar och att investeringsviljan har svalnat lite. Flera projekt som skulle dragit igång har redan pausats eller försenats, mycket beroende på den svagare konjunkturen och ökade geopolitiska spänningar.

Ett av våra största styrkeområden är just den svenska batteriforskningen. Här pågår utveckling inom olika tekniker, och forskarna håller hög internationell nivå. Samtidigt är teknikutvecklingen så snabb och framtiden för batterityper så osäker att det är svårt att veta exakt vilken kompetens som kommer behövas. Och eftersom konkurrensen om duktiga ingenjörer och forskare är tuff över hela världen behöver vi vara snabba med strategiska satsningar och hitta samarbeten utanför landets gränser.

För att Sverige verkligen ska kunna ta chansen föreslår Energimyndigheten ett nytt uppdrag där myndigheter regelbundet följer upp läget längs hela kedjan: från forskning till produktion och marknad. Tanken är att vi på så sätt kan agera proaktivt, utifrån vad vi redan är bra på och vad vi behöver vässa. Jag tycker det låter vettigt – ju bättre koll vi har på hur det går, desto snabbare kan vi fånga tillfällen och stötta rätt insatser.

Dessutom driver Energimyndigheten programmet “Hållbar batterivärdekedja” mellan 2024 och 2027, med syfte att säkra den akademiska kompetensen och möta de växande behoven. Just nu är den andra utlysningen öppen fram till 21 augusti 2025 – ett bra tillfälle för forskare och företag att söka stöd för idéer kring framtidens batterier. Vi på Infometric ser fram emot att följa hur det här utvecklas och hoppas verkligen att Sverige tar chansen att bli ett nav i Europas batterilandskap.