Orättvisa elpriser – och fem förslag på vad vi kan göra åt dem
29.4.2025 08:00:00 CEST | Infometric | Debatt
Det blir inga nya elprisområden i Sverige. Det meddelade Svenska Kraftnät i veckan, efter att ha utrett fyra alternativa modeller som EU föreslagit – jämfört med dagens uppdelning i SE1 till SE4.
Många, särskilt i södra Sverige där elpriserna varit som högst, hade hoppats på ett mer rättvist system. Ser vi till hela 2024 har elpriset i SE4 (Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar och södra Halland) varit dubbelt så högt som i SE1 (Norrbotten och Västerbotten). Och det finns mer extrema exempel: den 17 mars kostade elen 0 öre per kilowattimme i norr, medan priset i söder låg på 89 öre.
Svenska Kraftnäts slutsats är att EU:s alternativ skulle ge sämre samhällsekonomisk nytta. Men behovet av förändring kvarstår – det har även regeringen slagit fast, och flera riksdagsmotioner har föreslagit ett enhetligt elprisområde för hela landet.
Att Svenska Kraftnät nu avfärdar EU:s förslag har väckt kritik, bland annat från Företagarna, Stockholms Handelskammare och Energiföretagen. Kritiken handlar i grunden om att dagens elprismodell skapar helt olika affärsvillkor beroende på var i landet ett företag är verksamt. Högre elpriser i södra Sverige riskerar att hämma industriell utveckling, investeringar och nyetableringar – särskilt i energikrävande branscher. Det snedvrider konkurrensen.
Men det är inte bara näringslivet som reagerar. Även vanliga hushåll upplever systemet som orättvist. Att behöva betala mer för el enbart beroende på var man bor – något ingen har valt själv – väcker förstås irritation.
Bakgrunden till prisskillnaderna är att norra Sverige, tack vare vattenkraften, har ett elöverskott, medan södra Sverige har underskott. Kritiker menar att själva indelningen i elprisområden inte skulle behövas om vi hade tillräcklig överföringskapacitet från norr till söder. De ser prisskillnaderna som ett resultat av politiska och infrastrukturella misslyckanden.
Så vad kan göras? Här är fem konkreta förslag för att minska elprisgapet:
- Bygg ut elnätskapaciteten
Snabbare investeringar i stamnätet – framför allt från norr till söder – behövs för att minska flaskhalsar och utjämna elpriserna. - Förenkla tillståndsprocesserna
Många viktiga projekt försenas i onödan. Ett snabbare och mer effektivt tillståndsförfarande är nödvändigt. - Stärk lokal elproduktion i söder
Satsa på mer sol- och vindkraft samt flexibel elproduktion i södra Sverige för att minska beroendet av el från norr. - Utveckla lagring och flexibilitet
Batterilösningar, laststyrning och smarta elnät hjälper till att jämna ut efterfrågan och minska effekttoppar. - Inför mer träffsäkra elstöd
Ompröva elstöden så att de bättre kompenserar hushåll och företag i de områden som drabbas av de högsta priserna.
Alla tycks vara överens om att dagens modell inte fungerar i längden. Frågan är bara vilken väg som är bäst framåt. Det blir intressant att följa hur regeringen väljer att agera – nu när Svenska Kraftnät har satt ner foten.
Här kan du läsa mer om Svenska Kraftnäts beslut:
https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/systemansvar–elmarknad/elomradesoversyn/
Kontakter
Henrik NygårdMarknads- och kommunikationschef
Tel:070420 56 93henrik.nygard@infometric.seinfometric.seFölj Infometric
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Infometric
Infometrics Energiblogg: "Regeringens nya elstöd är plåster på ett benbrott”9.9.2025 08:31:00 CEST | Pressmeddelande
Regeringen presenterade i går ett förslag om sänkt elskatt och ett högkostnadsskydd för el. Det är naturligtvis välkommet. Men det är som att sätta plåster på ett benbrott. Det politikerna egentligen borde göra något åt är systemfelet och den djupa orättvisan i att elkonsumenter i södra Sverige betalar så mycket mer för elen än hushåll i landets norra delar.
”Gör IMD till en PBL-fråga – stäng glappet som kostar hushållen pengar och Sverige energi”3.9.2025 08:00:00 CEST | Debatt
Individuell mätning och debitering (IMD) av tappvarmvatten ska enligt dagens regler installeras i befintliga flerbostadshus vid ombyggnad där det sker en väsentlig ändring av VS-installationerna. I praktiken betyder det nästan alla renoveringar av VS-system – ingen fastighetsägare skulle idag acceptera en renovering utan varmvattencirkulation (VVC). Utan VVC måste de boende spola vatten en stund för att få varmvatten, något som varken hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare tolererar. Införandet av VVC utgör per definition en väsentlig ändring.
Låt helgens strömavbrott bli en väckarklocka – Gotlands el är en säkerhetsfråga27.8.2025 08:00:00 CEST | Debatt
Helgens totalavbrott på Gotland visade hur sårbar öns elförsörjning är. Hela ön blev mörk klockan 21.22, och först 01.57 var strömmen tillbaka efter att nätet startats om. Ett par timmar utan el räckte för att störa vattenförsörjningen och väcka oron hos många – med rätta. Nytt luftvärn ska skydda Gotland men få talar om hur sårbar ön är vad gäller energiförsörjning.
Mikronät öppnar nya möjligheter för brf:er14.8.2025 08:00:00 CEST | Debatt
Det har länge pratats om att bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på sin egenproducerade el mellan byggnader, men länge satte regelverken käppar i hjulet. Sedan 1 januari 2022 är det möjligt genom att ellagen har ändrats så att föreningar kan bygga interna elnät som binder samman flera byggnader, även om de ligger på olika fastighetsbeteckningar. Förutsättningen är att överföringen sker via ett internt lågspänningsnät och att det är kopplat till en gemensam produktions- eller lagringsanläggning, till exempel solceller eller batteri. Den tekniska termen för detta är mikronät eller smarta lokala energinät. Oavsett namn handlar det om samma sak: ett lokalt energisystem som optimerar energianvändningen och där det ofta ingår energiproduktion och möjlighet till att lagra energi. Framför allt lär vi se att detta blir mycket vanligare framöver. Med en solcellsanläggning kan solpanelerna på taket försörja både gemensam elanvändning som hissar och tvättstuga men också energiförbrukningen i
Är det lönsamt att installera solceller i en bostadsrättsförening?18.6.2025 08:00:00 CEST | Debatt
Det är en fråga som många brf:er ställer sig just nu. Tyvärr finns det inget enkelt svar, men generellt kan man säga att det oftast är mer lönsamt än för en villaägare. Anledningen är att en brf vanligtvis har en grundförbrukning av el dagtid – exempelvis för trapphus, ventilation, hissar och gemensamma utrymmen. Solcellsbranschen har svängt kraftigt de senaste åren. Efter några år av stark tillväxt har marknaden bromsat in rejält i år. Varför det blivit så är delvis oklart, men mycket beror sannolikt på att elpriserna idag är betydligt lägre än för några år sedan. Minskad efterfrågan, hårdare konkurrens och ett överskott av solpaneler i Europa har pressat priserna rejält. Det gör att det just nu är ett mycket gynnsamt läge att investera i solceller. Två andra faktorer behöver också tas med i kalkylen: Statliga subventioner: Privatpersoner får 20 % skattereduktion (grönt avdrag) på solceller och 50 % på batterier. Detta kan inte utnyttjas av en brf. Däremot kan en brf dra av hela momse
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum