Ny undersökning: Unga vuxna behöver tryggare hälsoråd i den digitala vardagen

När unga vuxna har frågor om kost, träning eller återhämtning, söker över hälften vanligtvis information på internet. Dessutom uppger 28 procent att de brukar använda AI för att hitta svar på det de undrar över. Samtidigt använder 34 procent sociala medier som TikTok, YouTube och Instagram.

Samtidigt uppger 4 av 10 att de ofta känner sig osäkra på vad som faktiskt är korrekt information om kost. Och 40 procent menar att de skulle ha bättre hälsa och mer energi om de hade tillgång till mer kunskap.

Enligt läkaren och specialisten i fysikalisk och rehabiliteringsmedicin, Michael Thorp, är detta en naturlig konsekvens av den digitala medievärlden som dagens unga växer upp i.

– Tidigare generationer fick hälsoråd från skola, familj och fackkunniga. I dag får unga hälsoråd från alla håll, paketerade i trender, algoritmer och korta klipp. Då är det inte konstigt att de blir osäkra, säger Thorp.

Ett tydligt behov av professionellt stöd

Undersökningen visar samtidigt att unga vuxna efterfrågar mer stöd från trygga och professionella källor. 4 av 10 säger att de skulle känna sig betydligt tryggare om de hade tillgång till kostnadsfri näringsrådgivning i vardagen. Många efterlyser även enkla guider och recept som gör det lättare att fatta bra beslut, och flera pekar på behovet av mer undervisning om kost, sömn och hälsa i skolan.

Tillsammans visar detta att unga vill ha kunskap som är både pålitlig och praktisk, menar Thorp.

– Det här visar att unga inte söker snabba trender – de söker kvalitet. De vill lära sig, de vill förstå, och de vill kunna lita på informationen de får. Det är en mycket positiv utgångspunkt, säger Thorp.

”Kan inte förvänta oss att unga sorterar informationen själva”

Thorp menar att fackmiljöerna nu måste möta målgruppen där de faktiskt hämtar sin information.

– Vi kan inte förvänta oss att unga ska sortera informationen själva. Vår uppgift som fackpersoner är att göra kunskapen tillgänglig, begriplig och trygg, oavsett om de söker i en app eller scrollar på sociala medier, säger han.

Han menar att utvecklingen också bör få oss att tänka bredare kring vad god folkhälso­kommunikation innebär i dag.

– Det handlar inte bara om att ge råd. Det handlar om att hjälpa unga att tolka råden, skilja mellan bra och dåliga källor, och förstå vad som faktiskt spelar roll i längden. När de får rätt vägledning, blir de tryggare – och då blir det mycket enklare att fatta kloka beslut, avslutar Thorp.