Ny lag gör det möjligt att sortera skräpet direkt på stan

Engångsprodukter dominerar skräpet 

Nästan allt skräp som slängs i stadskärnor och parker består av engångsprodukter och det mesta är plast. Sverige har som mål att halvera nedskräpningen av engångsplastförpackningar till år 2030 jämfört med 2023, men hittills är det bara lösa korkar, påsförslutare och tunna plastpåsar för frukt och grönt som har minskat signifikant. Det visar den senaste nationella skräpmätningen som Håll Sverige Rent gjort på uppdrag av Naturvårdsverket under 2025. 

Lagkrav på sortering i offentliga miljöer 

Den nya lagen, som trädde i kraft 1 januari 2026, är en del av regeringens avfallsreform. Lagen innebär att kommunerna måste sätta upp sorteringspunkter på torg, i parker och andra populära platser som är större än 2 000 kvadratmeter och där det uppkommer betydande mängder förpackningsavfall, förutsatt att kommunen har renhållningsansvar för platsen. 

Det ska gå att sortera plast, papper, glas och metall.  En del sorteringspunkter kommer även att ha insamling av pant. På vissa andra populära platser ska endast plastförpackningar samlas in. 

– Sorteringspunkterna kan göra stor skillnad. När det finns möjlighet att sortera där skräpet uppstår minskar risken att förpackningar hamnar på marken. Det leder till mindre nedskräpning, mer återvinning och mer trivsamma platser för alla, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Starkt stöd från allmänheten 

När Håll Sverige Rent för drygt ett år sedan frågade svenska folket vad de tycker om att kunna källsortera sitt skräp direkt på stan svarade 85 procent att de är positiva. Stödet var särskilt starkt bland unga kvinnor, pensionärer och boende i norra Sverige, enligt en Novusundersökning. 

Miljardbelopp i EU-avgift för missade återvinningsmål 

Sverige har under flera år missat återvinningsmålen för förpackningar. Målet för plastförpackningar är en återvinningsgrad på 50 procent till 2025 och 55 procent till 2030.  

Under 2024 uppgick insamlingsgraden av plastförpackningar till 31 procent, enligt Naturvårdsverket. Av det som samlades in kunde bara 42 procent återvinnas, enligt Svensk Plaståtervinning. Det innebär att den faktiska återvinningsgraden för plastförpackningar endast uppgick till 13 procent.  

– Att inte nå målen är negativt för både klimat, miljö och leder dessutom till att Sverige varje år betalar miljardbelopp i EU-avgifter för plastförpackningar som inte återvinns, säger Johanna Ragnartz. 

Ju mer plastförpackningar som inte materialåtervinns, desto högre blir EU:s plastavgift. I budgeten för 2024 avsatte den svenska regeringen 1,4 miljarder för detta.  

Exempel på skräp du nu kan sortera på stan 

• Engångsmuggar: sorteras som papper 

• Plastpåsar: sorteras som plast 

• Cigarettpaket: sorteras som papper, plasten runt paketet som plast. Själva fimpen slängs i restavfall/brännbart.  

• Snusdosor: sorteras som plast. Själva snusen slängs i restavfall/brännbart.  

• Godis- och glasspapper: sorteras beroende på material, men nästan alla omslag är gjorda av plast. Även tuggummipåsar och omslag kring energibars sorteras oftast som plast. 

• Matlådor från snabbmat: sorteras beroende på material. Lådor från hamburgerrestauranger är ofta gjorda i papper/kartong, medan exempelvis locket till en låda för sushi ofta är av plast.  

• Dryckesflaskor: sorteras beroende på pant och material. Pant ska läggas i separat insamling, annars sorteras flaskan utifrån material – det kan vara plast, papper eller glas. 

Läs mer om den nya lagen och Sorteringspunkten på Naturvårdsverkets hemsida.