Pengar till kunskapsunderlag för decentraliserade kliniska läkemedelsprövningar

Decentraliserade kliniska prövningar innebär att hela eller delar av en prövning kan genomföras på distans. Det kan till exempel handla om digitalt samtycke, hembesök, distansuppföljning eller digitala mätinstrument. Syftet är att minska behovet av fysiska besök och därigenom öka möjligheterna för fler patienter att delta i kliniska prövningar.

Samtidigt är kliniska prövningar en strikt reglerad verksamhet. När nya arbetssätt införs behöver man säkerställa att de används på ett korrekt och regulatoriskt säkert sätt. Detta gäller även för decentraliserade komponenter, vilket var en av bakgrunderna till att ett svenskt kunskapsunderlag togs fram och publicerades i november 2024.

Brett samarbete bakom kunskapsunderlaget

Kunskapsunderlaget bygger på erfarenheter från ett antal personer med lång och praktisk erfarenhet av kliniska prövningar och av att implementera olika DCT‑komponenter. I arbetsgruppen som tog fram den första versionen av underlaget – vilka även medverkar i revideringsarbetet – ingår representanter från akademi, sjukvård och näringsliv.

Reviderat kunskapsunderlag

Projektet innebär att kunskapsunderlaget nu revideras och uppdateras med anledning av den snabba utvecklingen inom området. Ambitionen är att ta fram ett uppdaterat underlag som fortsatt kan fungera som praktiskt stöd för aktörer inom hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet som överväger att införa DCT-komponenter.

– Decentraliserade kliniska prövningar kan vara ett viktigt verktyg för att både öka genomförandekapaciteten och göra det enklare för patienter att delta. Med ett uppdaterat kunskapsunderlag vill vi också bidra till att fler aktörer känner sig trygga i hur decentraliserade komponenter kan användas på ett regulatoriskt säkert sätt, säger Anna Åhlander, som är klinisk projektledare vid UCR.

Goda förutsättningar

Kliniska läkemedelsprövningar är beroende av att patienter vill och ges möjlighet att delta. Därför behöver prövningarna göras tillgängliga för så många människor som möjligt, samtidigt som man säkerställer vetenskaplig robusthet och resurs- och kostnadseffektivitet.

– Metodutveckling enligt vetenskaplig metodik och klinisk forskning inom sjukvården är avgörande för svensk forskning. Det möjliggör för svenska patienter att få tidig tillgång till nya bättre behandlingar, det bidrar till att hälso- och sjukvården arbetar evidensbaserat och det bidrar till att öka kunskapen bland vårdens professioner, säger Maria Englund som är tillförodnad kanslichef på Swetrial.

Sverige har mycket goda förutsättningar för DCT, bland annat tack vare hög digital mognad, gynnsam regulatorisk miljö och en geografiskt spridd befolkning där distansmoment kan ge stor nytta.