Polisens bemötande diskriminering enligt DO

Kvinnan, som ursprungligen kommer från Somalia, kontaktade med hjälp av sin minderåriga dotter polisen i juli 2023 för att anmäla sin son försvunnen. Under sex dagar hade dottern och kvinnan olika kontakter med Polismyndigheten. De lämnade bland annat uppgifter om att sonen utsatts för allvarligt våld. På den femte dagen hittades sonen mördad.

Kvinnan hade behov av tolk men endast vid ett av samtalen anlitades sådan. I det samtalet fick kvinnan inte lämna uppgifter utan blev i stället tillsagd att hon skulle bli uppringd och då få lämna uppgifterna. Detta skedde inte.  

DO bedömer att Polismyndigheten diskriminerat både kvinnan och dottern genom sitt bemötande när de inte anlitade tolk och inte ringde tillbaka som utlovat. Diskrimineringen mot dottern innefattar även en överträdelse av barnkonventionen. Enligt DO har Polismyndigheten inte heller tillmätt uppgifterna som kvinnan och dottern lämnat tillräcklig betydelse, vilket också har utgjort ett diskriminerande bemötande.  DO:s bedömning är att Polismyndighetens bemötande av kvinnan och dottern har haft samband med deras etniska tillhörighet.

– Utifrån polisens samhällsviktiga verksamhet är det oerhört viktigt att alla som kontaktar polisen blir bemötta på ett icke diskriminerande sätt, och att uppgifter som enskilda lämnar till polisen hanteras och tas på det allvar som situationen kräver. En annan viktig fråga i detta ärende är barns deltagande i svåra samtal som inte handlar om dem. Barn ska inte agera ombud åt vuxna, särskilt inte i så allvarliga situationer som utredningar om en anhörigs liv och hälsa. Det går emot principen om barnets bästa, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

DO begär att Polismyndigheten betalar 140 000 kronor till kvinnan och 160 000 kronor till dottern för den diskriminering de har utsatts för.

DO 2026/478

Fakta
Det finns inte i diskrimineringslagen ett särskilt förbud som gäller verksamhet inom polisen. Däremot omfattas polisen av ett generellt förbud som gäller offentligt anställda och deras bemötande av allmänheten.

Enligt diskrimineringslagen (2 kap 17 §) är diskriminering förbjuden när den som helt eller delvis omfattas av lagen (1994:260) om offentlig anställning

1. bistår allmänheten med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp, eller
2. på annat sätt i anställningen har kontakter med ­allmänheten.

Förbudet omfattar bland annat en offentlig arbetstagares uppträdande och språkbruk vid exempelvis rådgivning, information, utlämnande av allmän handling eller expediering av fattade beslut. Exempel på när förbudet är tillämpligt kan vara om arbetstagaren hos myndigheten vägrar att lämna ut en handling eller att svara i telefon av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, och detta medför att någon missgynnas.

DO har flera gånger påtalat behovet av en utvidgning av lagen så att också myndighetsutövning hos polisen omfattas av ett diskrimineringsförbud.