Vattenkommissionen: Utan fungerande diken riskerar Sverige matbrist

I stora delar av Sverige är den största risken för jordbruket inte torka, utan för mycket vatten under stora delar av året. När diken inte fungerar eller inte kan skötas på rätt sätt blir åkermarken för blöt, grödors rötter utvecklas sämre och skördar riskerar att gå förlorade. Det slår direkt mot lantbruket – men i förlängningen mot hela samhällets tillgång till mat. Dåliga skördar och bristande tillgång till mat leder i sin tur till högre matpriser.  Diken som inte gör sitt jobb, är ett direkt hot mot svensk mat på tallriken.  

– Vi måste ha välfungerande diken om vi ska kunna hantera klimatförändringarna och fortsätta producera mat, trots för mycket vatten. Vår utredning visar att diken och anläggningar som bidrar till att reglera mängden vatten i landskapet är helt avgörande för livsmedelsförsörjningen, men samtidigt ofta förbisedda i både kunskap, ansvarsfördelning och regelverk, säger Carl Fredrik Graf, ordförande för Vattenkommissionen. 

Förbisedd infrastruktur – med avgörande betydelse 

Vattenkommissionens betänkande visar att diken är en grundläggande men underskattad del av Sveriges vatteninfrastruktur. Trots att de spelar en central roll för jordbrukets förmåga att hantera extrem nederbörd, saknas i dag tillräcklig kunskap, tydliga regler och lättillgänglig information om var gemensamma diken finns och vem som ansvarar för dem. 

– Klimatförändringarna innebär att det krävs omfattande investeringar i klimatanpassning på gårdsnivå, som täckdikning, dammar och fungerande markavvattning. Det är en förutsättning för att vi även i framtiden ska kunna producera mat i Sverige. Med satsningar på ett Vattenlyft kan vatteninfrastrukturen i odlingslandskapet moderniseras, vilket gör produktionen mer robust mot extremväder och stärker livsmedelsförsörjningen och beredskapen, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse.  

Tre avgörande steg framåt 

Vattenkommissionens viktigaste slutsats är tydlig: välfungerande diken är en förutsättning för att möta klimatförändringarna och trygga livsmedelsförsörjningen. För att lyckas krävs nu: 

1.  Ökad kunskap om vad gemensamma diken är, hur de ska förvaltas och anpassas samt vilket ansvar som gäller. 

2. Bättre möjligheter att hitta fakta och administrativa uppgifter om diken, genom tydligare kartunderlag och samlad information. 

3. Ett mer ändamålsenligt och förenklat regelverk som gör det möjligt att sköta diken i takt med klimatförändringarna – utan onödig juridisk osäkerhet. 

En del av lösningen här och nu 

Att rusta och framtidssäkra vatteninfrastrukturen i odlingslandskapet är ett kostnadseffektivt sätt att klimatanpassa Sverige som kan genomföras omedelbart. Välskötta diken gör det möjligt att producera mat även vid extrema regn, minskar risken för översvämningar nedströms och stärker både beredskap och samhällssäkerhet. Under de senaste 10 åren beräknar LRF att kostnaderna i form av uteblivna intäkter till lantbruket av för-mycket-och-för-lite-vatten på livsmedelsproduktionen uppgår till 10–15 miljarder kronor. 

Vattenkommissionens betänkande visar att satsningar på fungerande diken inte bara är nödvändiga – de skapar också omedelbar nytta och stora möjligheter för ett mer robust, resilient och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk. Nu krävs politiska beslut och investeringar för att framtidssäkra Sveriges vatteninfrastruktur och tryggheten i vår livsmedelsförsörjning. 

https://www.lrf.se/vattenkommissionen/