SBAB Bank

Många har svårt att förutse elräkningen – kommer slopad effektavgift göra det lättare?

24.3.2026 07:00:00 CET | SBAB Bank | Pressmeddelande

Dela

Villaägare har generellt god kännedom om den nya effektavgiften – en avgift som baseras på hur mycket el man använder samtidigt – men var tredje hushåll upplever ändå att elräkningen är svår att förutse. I synnerhet har många svårt att förstå vad effektmätning faktiskt innebär i praktiken. Oron för framtida elkostnader är stor då ökade elkostnader slår snabbt och direkt på hushållsekonomin. Regeringens besked att stoppa kravet på att effektavgifter ska vara införda senast 1 april nästa år kan möjligen minska oron. Samtidigt råder stor oklarhet om vad som gäller för de elkunder som bor i områden där effektavgifter redan är införda.

Många villaägare tycker de har möjlighet att påverka sina elkostnader, ändå tycker var tredje hushåll att det är svårt att förutse elräkningens storlek.
Många villaägare tycker de har möjlighet att påverka sina elkostnader, ändå tycker var tredje hushåll att det är svårt att förutse elräkningens storlek.

SBAB har genom Kantar låtit göra en ny undersökning om hur hushållen ser på sina elräkningar. En central fråga gäller de effektavgifter som många men långt ifrån alla elnätsbolag har infört efter de nya regler som införts av Energimarknadsinspektionen (EI). Trots att effektavgiften inte införts av ens en tredjedel av elnätsbolagen är kännedomen om den bland villaägare redan relativt hög (63 procent). Däremot visar resultaten att förståelsen för vad effektmätning faktiskt innebär är långt ifrån självklar. Drygt hälften (54 procent) uppger att de förstår effektmätning, medan 46 procent inte gör det. 

– Vår undersökning visar att även om kännedomen om effektavgiften är god, så är förståelsen om vad den faktiskt innebär långt ifrån klar. Den visar också att många oroar sig för elkostnaderna. Osäkerhet kring vad effektavgiften faktiskt innebär är troligen en viktig komponent i detta, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Härom veckan meddelade regeringen att EI ålagts att häva reglerna för effektavgift senast den 30 juni. Regeringen säger samtidigt att det står elnätsbolagen fritt att ändå implementera effektavgifter men att man bedömer att det inte kommer att ske rent ”konsumentpolitiskt”.

– Beskedet kommer efter en tid av kritik av effektavgifterna och stor medial uppmärksamhet. Det återstår att se om beskedet verkligen kommer att lugna elkunderna. Dessutom råder stor oklarhet om vad som gäller för de som bor i de områden där effektavgifter redan har införts – i synnerhet som regeringen samtidigt tillsätter en utredning som ska titta på om effektavgifter kan återinföras senare och det dessutom finns ett EU-direktiv kring detta att beakta, säger Robert Boije.

Många är oroliga för framtida elkostnader

Många villaägare uppger att de har möjlighet att påverka sina elkostnader, men trots det råder stor osäkerhet kring hur elräkningen kommer utvecklas. Kostnaderna kan variera kraftigt från månad till månad. Hela 77 procent uttrycker oro inför framtida prisnivåer. Drygt en tredjedel uppger att de har en buffert, men hälften säger att de behöver minska sin konsumtion (27 procent) eller sitt sparande (23 procent) för att hantera högre elkostnader framöver. 

– Elkostnaden är en stor privatekonomisk fråga. För många påverkar den plånboken mer än vad ränteutgifter gör. Den senaste tidens ökade elpriser får direkt effekt på hushållsekonomin och kan därmed få konsekvenser även för Sveriges ekonomi om prisuppgången blir långvarig, säger Robert Boije.

Majoriteten av husägarna har redan vidtagit någon form av energibesparande åtgärd, men betydligt färre planerar nya investeringar de kommande tre åren. Bland de som ändå överväger åtgärder är det främst solceller, värmepumpar och tilläggsisolering som man planerar för. 

– Ett av de största hindren för att genomföra åtgärder som minskar energiförbrukningen uppges vara plånboken, men det finns också stor osäkerhet kring vilka investeringar som i slutänden faktiskt lönar sig privatekonomiskt. Att elpriserna varierar så kraftigt som de gör och att det dessutom råder stor osäkerhet om riktningen framöver, bidrar naturligtvis till detta säger Robert Boije.

Om undersökningen:

Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB den 2–5 februari. Drygt 1 000 personer mellan 18–79 år svarade. 

Se bilaga för tabeller.


Fakta om effektavgiften

  • Effektavgiften är en del av elnätsavgiften och baseras på hur mycket el man använder samtidigt (kW) – inte bara hur många kilowattimmar (kWh) man förbrukar totalt.
  • Avgiften ska bidra till att elnäten används mer effektivt och ge den som använder el möjlighet att påverka sin elnätskostnad. 
  • Effektavgiften påverkas bland annat av hur många elkrävande apparater som används samtidigt. Laddar man elbil, kör tvättmaskin och lagar mat samtidigt kan man få en högre effektavgift.

Tips för lägre effektavgift

  • Ta reda på hur elanvändningen ser ut och vad som orsakar effekttopparna.
  • Sprid ut elanvändningen över dygnet.
  • Undvik att starta många elintensiva apparater samtidigt.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Robert Boije, Chefsekonom SBAB
Robert Boije, Chefsekonom SBAB
Ladda ned bild

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank och linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Gott hopp om oförändrad styrränta trots höjda oljepriser18.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

En redan osäker utveckling har blivit ännu osäkrare efter USA:s och Israels väpnade attacker mot Iran. SBAB:s ränteprognos från januari ligger dock i stort sett fast men bygger på antagandet om en deskalering av situationen i Mellanöstern senast till sommaren. Bolåneräntorna väntas öka måttligt framöver till följd av något stigande långräntor och bolånemarginaler. Enligt prognosen är det billigast att välja rörlig ränta. Samtidigt bedöms kostnaden för att försäkra sig mot stigande räntor vara låg för bindningstider mellan 1 och 3 år.

Flera positiva tecken för bostadsbyggandet12.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Under fjärde kvartalet förra året var den potentiella efterfrågan i nivå med utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter i Sverige. För villor rådde däremot ett tydligt underskott. Potentialen för bostadsbyggandet har ökat markant i takt med sjunkande inflation, räntor och stigande hushållsinkomster. I februari såldes också fler nya bostäder jämfört med motsvarande månad de senaste tre åren - en ljusglimt för hårt prövade bostadsbyggare. Om konflikten i Mellanöstern drar ut i tiden riskerar dock den positiva uppgången brytas.

Krisen i Mellanöstern riskerar att bryta den uppåtgående trenden på bostadsmarknaden11.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen som mäter hur lätt det är att sälja en bostad visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet fortsatte att stiga trendmässigt i februari. Ett krympande utbud och färre prissänkta bostäder var två faktorer som bidrog till detta för både lägenheter och hus. En långvarig konflikt i Mellanöstern kan dock bryta den uppåtgående trenden.

Nya bolåneregler gör att fler barn behöver flytta vid separation9.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Riksdagens beslut att begränsa möjligheten till tilläggslån kommer göra det påtagligt svårare att köpa ut sin partner vid en separation, vilket riskerar att slå särskilt hårt mot barnfamiljer. Enligt SBAB:s beräkningar krävs 656 000 kronor för att köpa ut sin partner efter fyra år från en genomsnittlig villa i de största städerna i landets 21 regioner. Med dagens regler kan utköpet av partnern i genomsnitt finansieras med tilläggslån. Med de nya reglerna kan endast en tiondel av utköpsbeloppet finansieras så.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye