Majoriteten av väljarna dömer ut vårdpolitiken

Vårdförbundets valundersökning, som är gjord av Novus, visar att majoriteten av väljarna (65 procent) anser att politikerna inte tar vårdens utmaningar på tillräckligt stort allvar. Sju av tio väljare menar att hälso- och sjukvården inte får tillräckligt med resurser som krävs.  

− Det här är ett kraftigt underbetyg, säger Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet.  

Valundersökningen visar även hur problemen märks i människors vardag. Över hälften uppger att de har känt oro för att de själva eller en nära anhörig inte ska få nödvändig vård i tid. Två av tre har upplevt problem de senaste 12 månaderna när de söker vård – vanligast är svårigheter att boka tid eller långa väntetider. Fyra av tio upplever att det krävs betydande egen ansträngning för att alls få tillgång till vård. 

– Det är inte värdigt ett land som säger sig stå upp för en hälso- och sjukvård på lika villkor och vård i tid, när människor tvingas vänta och kämpa för att få den vård de har rätt till, säger Sineva Ribeiro. 

Djup oro för krisberedskapen 

Orosbilden sträcker sig bortom vardagen. Hälften av de tillfrågade uppger att de är oroliga för att de själva eller nära anhöriga inte skulle få nödvändig vård vid en större kris eller samhällsstörning. Samtidigt saknar mer än hälften förtroende för att svensk hälso- och sjukvård har tillräckligt med kompetent personal för att klara en långvarig kris. 

– En vård utan marginaler inger inte trygghet och säkerhet. Väljarna ser det, för de har upplevt en pandemi. Politiken måste börja göra detsamma, säger Sineva Ribeiro. 

Väljarna vill se arbetstidsförkortning i vården 

Valundersökningen visar också vad människor tror krävs för att vända utvecklingen. Stödet är som starkast för reformer som stärker vårdpersonalens villkor. Särskilt positiv är väljarna till arbetstidsförkortning för vårdpersonal. 

– Det här är en tydlig signal: väljare förstår att en säker vård börjar med arbetstid och hållbara villkor för dem som arbetar där, säger Sineva Ribeiro. 

Från ord till handling 

Hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga. Problemen är välkända. Lösningarna finns. Nu återstår det som verkligen prövas i valrörelser – politisk handlingskraft. 

– Det här valet handlar om tillit. Väljarna kräver tid för en hälso- och sjukvård som är säker, jämlik och bemannad – i vardag såväl som i kris. Nu måste politiken leverera, säger Sineva Ribeiro. 

Vårdförbundet vill se:  

En säker arbetsmiljö och minskad onödig administration 

Politiska beslutsfattare på alla nivåer ska ta ledningen för en hälso- och sjukvård med hållbara villkor, där en hälsosam arbetsmiljö ses som en självklar förutsättning för god, säker och jämlik hälso- och sjukvård. En kriskommission om arbetsmiljö med regering, arbetsgivare, ansvariga myndigheter och professionen ska säkerställa att de framtagna åtgärderna som redan finns genomförs. Dessutom ska kommissionen ge relevanta myndigheter i uppdrag att följa upp arbetet, så att verklig förändring uppnås. Om parterna inte kommer överens om en arbetstidsförkortning inom hälso- och sjukvården bör riksdagen lagstifta i frågan.   

Regeringen behöver öka takten på arbetet med den nationella samordningen av hälso- och sjukvårdens digitala system för att minska onödig administration med målet att frigöra mer patientnära tid. 

En nationell beräkningsmodell för patientsäker bemanning 
Regeringen bör ge Socialstyrelsen, eller en annan lämplig myndighet, i uppdrag att tillsammans med vårdens professioner ta fram en nationell modell för hur många patienter legitimerade barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor ska ta emot för att möta lagens krav på en jämlik och patientsäker vård. 

Tillräcklig och långsiktig finansiering av hälso-och sjukvården 
Staten och regionerna bör ta ett större ansvar för en långsiktig finansiering av hälso- och sjukvården för att säkerställa en bemanning med rätt kompetens och  att det finns konkurrenskraftiga löner. Därutöver behövs tillräckliga resurser för att bygga upp och vidmakthålla beredskapslagren samtidigt som personalen behöver få tid till beredskapsövning. Sammantaget måste vården i vardagen fungera på ett patientsäkert och jämlikt sätt om den ska klara framtida kriser och eventuella framtida krig. 

Om valundersökningen

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Vårdförbundet. Den bygger på webbenkäter i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel och ger representativa resultat. För att kunna jämföra resultaten mellan länen har extra intervjuer genomförts i samtliga län. Totalt genomfördes 2610 intervjuer under perioden 6–22 mars 2026.