Avföringsprov kan ge träffsäkrare diagnos av tarmcancer
7.8.2026 10:39:34 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Avföringsprov bör införas vid misstänkt tarmcancer. Det anser forskare vid Örebro universitet efter en ny studie.
– Det kan minska antalet onödiga undersökningar, lindra patienters oro och frigöra resurser till dem som har störst risk för cancer, säger Michiel van Nieuwenhoven, överläkare och docent.

I den nya studien har forskare undersökt hur vården bäst kan upptäcka tjock- och ändtarmscancer hos personer som söker för tarmbesvär och blir remitterade för koloskopi enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF). Målet var att utvärdera hur väl olika symtom och labprover kan förutsäga tarmcancer.
Totalt utvärderades 3 258 svenska patienter som genomgått koloskopi, en undersökning där tarmen granskas med kamera.
Vanliga symtom var svaga tecken
Resultaten visade att ett positivt FIT-test, ett test som mäter osynligt blod i avföringen, var den absolut starkaste markören för cancer. Däremot var symtom som synligt blod eller förändrade avföringsvanor, som i dag utgör standardkriterier för remiss, överraskande svaga indikatorer.
– Trots att FIT-testet ger viktig information hade bara hälften av patienterna gjort provet innan de skickades på en resurskrävande koloskopi, säger Michiel van Nieuwenhoven, docent vid Örebro universitet och överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.
Noll cancerfall bland yngre
Åldern visade sig också ha en avgörande betydelse. Bland de undersökta patienterna i åldern 18–40 år hade ingen cancer, medan var femte patient över 60 år drabbats. Att skicka yngre patienter på koloskopi utan ett föregående avföringsprov innebär därför ofta helt onödiga ingrepp.
– Resultaten kan bidra till att rätt patient får rätt undersökning i rätt tid. Patienter med hög risk kan prioriteras för snabb koloskopi, medan man hos yngre personer med ett negativt FIT-test i stället kan utreda andra, vanligare orsaker till besvären, avslutar Michiel van Nieuwenhoven.
Fakta:
Standardiserade vårdförloppet (SVF) är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för patienten. Alla SVF startar med en välgrundad misstanke om cancer. Vad som är välgrundad misstanke, hur det ska utredas och hur lång tid detta får ta, framgår av det nationella vårdprogrammet för varje cancerdiagnos. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling mäts likadant i hela landet. Målet är en jämlik cancervård i hela Sverige.
Ett FIT-test (fecalt immunokemiskt test) är ett enkelt avföringsprov som letar efter små spår av blod i avföringen. Testet gör man själv hemma genom att ta ett litet avföringsprov med en medföljande pinne.
Nyckelord
Kontakter
Maja ErikssonForskningskommunikatör
Tel:0703403718Tel:019 303718maja.eriksson@oru.seMichiel van NieuwenhovenDocent i gastroenterologi och överläkareUniversitetssjukhuset Örebro
Tel:019- 602 30 38michiel.van-nieuwenhoven@regionorebrolan.seBilder

Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Ny forskning kan öka förståelsen för varför unga män lockas av högerextremism21.9.2026 08:53:36 CEST | Pressmeddelande
Högerextremism på nätet handlar inte bara om hat, ilska och våld. Den kan också locka med naturupplevelser, gemenskap och en känsla av mening. I en ny avhandling vid Örebro universitet visar Maria Darwish hur positiva känslor används i ekofascistisk kommunikation.
Fler barn allvarligt sjuka när typ 1-diabetes upptäcks18.9.2026 07:11:21 CEST | Pressmeddelande
Andelen barn som hinner bli allvarligt sjuka när de får diagnosen typ 1-diabetes har ökat i Sverige. Förra året hade nästan vart tredje barn utvecklat surt blod – ett livshotande tillstånd som uppstår vid svår insulinbrist. – En möjlig förklaring skulle kunna vara att sjukdomsförloppet har blivit snabbare, säger Frida Sundberg, överläkare och forskare i barnmedicin vid Örebro universitet.
Ny kurs i svenska ska ge fler behörighet att söka lärarutbildning15.9.2026 08:25:11 CEST | Pressmeddelande
Nästa höst skärps kraven för den som vill bli lärare eller förskollärare. Nu öppnar ansökan till en ny kurs vid Örebro universitet för den som behöver komplettera sina kunskaper i svenska.
Utsatta barn kontrolleras – medan förövarna går under radarn15.9.2026 07:52:03 CEST | Pressmeddelande
När barn och unga riskerar att utnyttjas sexuellt riktas insatser ofta mot deras eget beteende. Samtidigt får förövarna betydligt mindre uppmärksamhet. Det visar en ny forskningsöversikt från Örebro universitet.
Tid och resurser begränsar kulturellt anpassad demensomsorg14.9.2026 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
För personer med demens kan det bli särskilt svårt att inte längre kunna göra sig förstådda på sitt eget språk eller få äta mat man känner igen. Samtidigt möter personalen på demensboenden flera hinder när omsorgen ska anpassas efter olika kulturella behov. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum