Avföringsprov kan ge träffsäkrare diagnos av tarmcancer
7.8.2026 10:39:34 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Avföringsprov bör införas vid misstänkt tarmcancer. Det anser forskare vid Örebro universitet efter en ny studie.
– Det kan minska antalet onödiga undersökningar, lindra patienters oro och frigöra resurser till dem som har störst risk för cancer, säger Michiel van Nieuwenhoven, överläkare och docent.

I den nya studien har forskare undersökt hur vården bäst kan upptäcka tjock- och ändtarmscancer hos personer som söker för tarmbesvär och blir remitterade för koloskopi enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF). Målet var att utvärdera hur väl olika symtom och labprover kan förutsäga tarmcancer.
Totalt utvärderades 3 258 svenska patienter som genomgått koloskopi, en undersökning där tarmen granskas med kamera.
Vanliga symtom var svaga tecken
Resultaten visade att ett positivt FIT-test, ett test som mäter osynligt blod i avföringen, var den absolut starkaste markören för cancer. Däremot var symtom som synligt blod eller förändrade avföringsvanor, som i dag utgör standardkriterier för remiss, överraskande svaga indikatorer.
– Trots att FIT-testet ger viktig information hade bara hälften av patienterna gjort provet innan de skickades på en resurskrävande koloskopi, säger Michiel van Nieuwenhoven, docent vid Örebro universitet och överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.
Noll cancerfall bland yngre
Åldern visade sig också ha en avgörande betydelse. Bland de undersökta patienterna i åldern 18–40 år hade ingen cancer, medan var femte patient över 60 år drabbats. Att skicka yngre patienter på koloskopi utan ett föregående avföringsprov innebär därför ofta helt onödiga ingrepp.
– Resultaten kan bidra till att rätt patient får rätt undersökning i rätt tid. Patienter med hög risk kan prioriteras för snabb koloskopi, medan man hos yngre personer med ett negativt FIT-test i stället kan utreda andra, vanligare orsaker till besvären, avslutar Michiel van Nieuwenhoven.
Fakta:
Standardiserade vårdförloppet (SVF) är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för patienten. Alla SVF startar med en välgrundad misstanke om cancer. Vad som är välgrundad misstanke, hur det ska utredas och hur lång tid detta får ta, framgår av det nationella vårdprogrammet för varje cancerdiagnos. Tiden från välgrundad misstanke till start av behandling mäts likadant i hela landet. Målet är en jämlik cancervård i hela Sverige.
Ett FIT-test (fecalt immunokemiskt test) är ett enkelt avföringsprov som letar efter små spår av blod i avföringen. Testet gör man själv hemma genom att ta ett litet avföringsprov med en medföljande pinne.
Nyckelord
Kontakter
Maja ErikssonForskningskommunikatör
Tel:0703403718Tel:019 303718maja.eriksson@oru.seMichiel van NieuwenhovenDocent i gastroenterologi och överläkareUniversitetssjukhuset Örebro
Tel:019- 602 30 38michiel.van-nieuwenhoven@regionorebrolan.seBilder

Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
KOL och diabetes kan vara en farligare kombination än väntat30.10.2026 07:08:11 CET | Pressmeddelande
För personer med KOL kan andra sjukdomar innebära mer än en extra diagnos. Den som samtidigt har typ 2-diabetes, depression eller ångest har förhöjd risk för död och flera hjärt-kärlsjukdomar. Riskökningen är större än väntat utifrån sjukdomarna var för sig. Det visar en ny avhandling vid Örebro universitet.
Biter du ihop när du blir arg? Ny behandling ska hjälpa mot tyst ilska28.10.2026 11:27:54 CET | Pressmeddelande
En del håller masken när de blir arga, men fortsätter att koka inombords. Nu utvecklas en KBT-behandling vid Örebro universitet för den tysta ilskan. – Målet behöver inte vara att sluta känna ilska, utan att lära sig hantera och uttrycka den på ett sätt som fungerar bättre, både för en själv och för andra, säger Johannes Larsson, doktorand i psykologi vid Örebro universitet.
Svår balans mellan ungas inflytande och skydd vid hedersrelaterat våld21.10.2026 07:35:11 CEST | Pressmeddelande
Ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld får ofta berätta om sin situation. Men hur mycket kan de påverka besluten? En ny studie från Örebro universitet visar att det är svårt att förena ungas rätt till inflytande med behovet av skydd.
Forskare knäcker moderkakans gåta – därför blir vissa bebisar för stora eller för små20.10.2026 09:51:58 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Örebro universitet har gjort nya upptäckter om hur moderkakan styr fostrets tillväxt. Kunskapen kan på sikt hjälpa vården att upptäcka riskgraviditeter tidigare och ge bättre stöd till blivande föräldrar.
Forskare lär robotar att samarbeta med människor19.10.2026 12:48:21 CEST | Pressmeddelande
En grävmaskin kör självständigt över hinder. En robot flyttar kablar efter instruktioner på en surfplatta. Bakom tekniken står forskare vid Örebro universitet som har arbetat tillsammans med fyra industripartners i det femåriga projektet TeamRob.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum