Beräkningar för höghastighetsjärnväg och uppgradering av stambanor presenterade

Järnvägens kapacitet i södra Sverige räcker inte till för att kunna möta den ökande efterfrågan på person- och godstransporter. Betydande investeringar behöver göras. Byggs inte höghastighetsbanor behöver befintlig järnväg byggas ut med nya spår i flera sträckningar. Samtidigt måste de befintliga stambanorna vårdas och underhållas. Det är utgångspunkter för de rapporter som Trafikverket presenterade i dag.

På Sverigeförhandlingens uppdrag har Trafikverket fortsatt att utreda förutsättningar och kostnader för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Dessutom har Trafikverket på uppdrag av regeringen studerat förutsättningar och kostnader för en uppgradering av Södra och Västra stambanorna.

- En höghastighetsjärnväg skapar nya förbindelser och möjligheter till utveckling och tillväxt i nya större regioner. Den ökar kapaciteten och skapar ett mer robust järnvägssystem med högre tillförlitlighet för människor och gods. En uppgradering av de befintliga stambanorna med nya spår i flera sträckningar ger möjligheter för storstadsregioner att utvecklas. Vi får också en kapacitetsförstärkning, men inte i samma utsträckning som i höghastighetsalternativet, säger Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket.

De nya beräkningarna för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö visar på en totalkostnad på 230 miljarder kronor +/- 30 miljarder kronor. I de nya beräkningarna har hänsyn tagits till den sträckning och de stationsorter som Sverigeförhandlingen presenterade i februari 2016.

Trafikverket har vidare analyserat en rad kostnadsdrivande faktorer och identifierat ett antal nya tekniska lösningar. Det gäller till exempel för masshantering, tunnlar, broar, viadukter och bullerskyddsåtgärder och inte minst frågan om ballasterat kontra fixerat spår.

När det gäller de befintliga Södra och Västra stambanorna har Trafikverket redovisat åtgärder som på ett kostnadseffektivt sätt kan höja kapaciteten på dem. Beräkningar har gjorts för två alternativ av uppgradering; för hastighet på max 200 km/h (ballasterat spår) och för delsträckor på max 250 km/h (ballastfritt spår). Beräkningarna visar att kostnaderna för uppgradering till max 200 km/h uppgår till 90 miljarder kronor +/- 15 miljarder kronor och för uppgradering till max 250 km/h uppgår kostnaderna till 130 miljarder kronor +/- 20 miljarder kronor.

På uppdrag av Sverigeförhandlingen har en så kallad second opinion för höghastighetsbanor genomförts av en extern part. Den beräkningen bekräftar de kalkyler som Trafikverket presenterade i december 2015 med då rådande förutsättningar.

De nu presenterade kostnadsbedömningarna för höghastighetsjärnväg kommer att kompletteras med nyttoanalyser. I juni kommer en första samhällsekonomisk kalkyl presenteras, vilket inte inkluderar samtliga nyttor. Under augusti kompletteras analyserna med känslighetsanalyser för förseningar/robusthet, överflyttning från flyg samt utlandsresande. Den 31 augusti presenteras sedan en samlad effektbedömning (SEB) där samtliga nyttor är inkluderade.