Akademiska får nationellt ansvar för kraniofacial kirurgi
Operation av missbildningar i skalle eller ansikte, så kallad kraniofacial kirurgi, ska koncentreras till färre platser i landet. Nu står det klart att Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset får nationellt ansvar för denna vård. Det handlar om cirka hundra fall årligen. Flertalet patienter har en medfödd skallmissbildning kallad kraniosynostos, vilket innebär att skallbenet slutit sig för tidigt.
– Rikssjukvårdsuppdraget är en kvalitetsstämpel för den ansikts- och skallkirurgi som bedrivs vid Akademiska sjukhuset. Vi räknar med ett 50-tal fler operationer och 100 fler vårddygn inom neurointensiven per år, säger Morten Kildal, verksamhetschef för plastik- och käkkirurgi.
I uppdraget ingår framförallt operationer vid medfödda skallmissbildningar (kraniosynostoser), missbildningssyndrom, medfödda skallmissbildningar och defekter samt hypertelorism som bland annat innebär att patienten har en näsmissbildning och att ögonen ligger på för långt avstånd till varandra.
Nationellt ansvar under fem år
Det är Socialstyrelsen som beslutar vilka sjukhus/landsting som får ansvaret för rikssjukvård. Uppdraget gäller under fem år och utvärderas årligen. Tre kriterier är avgörande: sjukdomen/tillståndet ska vara ovanligt, diagnos/behandling vara komplicerad, resurskrävande med krav på specialkompetens.
Hittills har sju områden centraliserats: svåra brännskador (Akademiska och Linköping), hjärtkirurgi på vuxna (Sahlgrenska och Lund), hjärtkirurgi/pacemakerisättning på barn och ungdomar med medfödda hjärtfel (Sahlgrenska och Lund), levertransplantation (Karolinska och Sahlgrenska), lungtransplantation (Sahlgrenska och Lund) och ögononkologi (S:t Eriks ögonsjukhus, Stockholm).
Den kraniofaciala vården bygger på ett nära samarbete mellan en rad specialister. I det kraniofaciala teamet på Akademiska sjukhuset ingår plastikkirurger, neurokirurger, käkkirurger, ortodontister, öron-näs-halsläkare, foniatrer, logopeder, narkosläkare, ögonläkare, barnläkare och röntgenläkare.
– En ökad centralisering av vården gynnar vårdkvaliteten, utvecklingen och forskningen. Även patienter med snarliknande tillstånd och behov av snarlika behandlingar vinner på att vården koncentreras till färre platser. Inom forskningen finns klara fördelar med större patientunderlag och bättre möjligheter till uppföljning, säger Daniel Nowinski, plastikkirurg och ansvarig överläkare.
Enligt neurokirurgerna Per Enblad och Pelle Nilsson är det mycket positivt att den multidisciplinära verksamheten som byggts upp nu kan utvecklas vidare i större skala. Detta kommer att gynna den högspecialicerade vården och forskningen generellt vilket är av största vikt för Akademiska sjukhusets framtid som universitetssjukhus.
Nyckelord
Kontakter
Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen
Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum