Akademiska vill bli ett magnetsjukhus
Som ett av tre svenska sjukhus deltar Akademiska i Magnet4Europe, ett projekt som framförallt syftar till att utveckla arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor. Även Skåne universitetssjukhus och Länssjukhuset i Kalmar ingår i projektet som finansieras av EU.

- Vi kommer att titta på så kallade "magnetfaktorer" såsom kvalitet, arbetsmiljö och patientsäkerhet, som har identifierats som betydelsefulla för att kunna rekrytera och behålla personal, inte minst sjuksköterskor, säger Marie Sjödin, chefssjuksköterska på Akademiska sjukhuset.
Magnetsjukhus har sitt ursprung i USA, där man redan under 1980-talet kunde se att vissa sjukhus lyckades rekrytera och behålla erfarna och kompetenta sjuksköterskor, trots att andra sjukhus inom samma område hade problem med hög personalomsättning och låg vårdkvalitet.
Hos de sjukhus som kunde rekrytera och behålla sjuksköterskor identifierade man flera framgångsfaktorer, så kallade "magneter". En modell utvecklades där de framgångsrika sjukhusen benämns magnetsjukhus. Idag finns det drygt 500 sjukhus i världen som är magnetsjukhus och som uppvisar goda resultat till exempel vad gäller personalomsättning, patientnöjdhet och färre vårdskador.
- För Akademiska sjukhuset innebär deltagandet en möjlighet att stärka arbetet med att behålla och rekrytera personal, samt stärka arbetet med kvalitet och patientsäkerhet. Alla verksamhetsområden förutom barnsjukhuset och psykiatri deltar, berättar Marie Sjödin.
För mer information, kontakta:
Marie Sjödin, chefssjuksköterska på Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 18 30, e-post: marie.sjodin@akademiska.se
FAKTA: Magnet hospitals
- En certifieringsmodell för sjukhus som till stor del handlar om att ta tillvara sjuksköterskors kompetens. Fokus ligger på personaltäthet och att omvårdnadskompetens ska finnas på alla nivåer.
- Projektets huvudsyfte är att förbättra sjukhusorganisationerna och därmed både patientsäkerhet och arbetsvillkor för hälso- och sjukvårdspersonal.
- Modellen kommer från USA, där den har varit framgångsrik när det handlar om att rekrytera och behålla sjuksköterskor – en yrkesgrupp där omsättningen av personal liksom i Sverige ofta är bekymmersamt hög.
- I Sverige har tre sjukhus gått med i projektet: Akademiska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus och Länssjukhuset i Kalmar.
- I Europa deltar över 60 sjukhus; i Belgien, Tyskland, Irland, Storbritannien och Sverige. Flera tunga lärosäten är också engagerade, som Kings College i London, Karolinska institutet och Technische Universität i Berlin.
- Projektet leds av Linda Aiken, professor vid University of Pennsylvania, USA. Studien i Europa koordineras från Katholieke Universiteit Leuven i Belgien.
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.
2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.
Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes14.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.
Interferonsystemets genetik viktig förklaring till varför vissa drabbas av svår covidsjukdom13.4.2021 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.
Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie12.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Hur kan den svenska mödra- och barnhälsovården ta hand om och ge stöd till ensamstående kvinnor som genomgår spermie eller embryodonationsbehandling samt deras barn? Det ska en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. För att kunna besvara frågan kommer forskarna att fokusera på kvinnornas hälsa och sociala situation, men även barnets hälsa, anknytning och utveckling över tid.
Covid-studie på Akademiska: Biomarkörer kan underlätta upptäckt av muskelsvaghet och risk för blodpropp hos covidpatienter8.4.2021 10:28:36 CEST | Pressmeddelande
Forskare på Akademiska sjukhuset har i en studie funnit att två biomarkörer i blodet är vanligare hos svårt sjuka covidpatienter som utvecklar muskelsvaghet under intensivvård. Detta kan leda till att förebyggande behandling kan sättas in tidigare.
Ny DBT-behandling lovande vid anorexia och överkontroll8.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Överdriven eller ohjälpsam förmåga till självkontroll är vanligt bland personer med anorexia. En ny psykologisk behandling, baserad på dialektisk beteendeterapi, RO-DBT, har visat sig kunna vara gynnsam för denna grupp. Samtliga som slutförde behandlingen hade en hälsosam vikt och små eller inga andra ätstörningssymptom efter behandling. Det framgår av en studie vid Uppsala universitet och ätstörningsenheten för vuxna på Akademiska sjukhuset.
Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling7.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten. Det framkom under ett webbinarium den 11 mars om kunskapsläget gällande mat i samband med cancerbehandling arrangerat av bland andra Cancerfonden, Dietisternas riksförbund och nutritionsrådet på Akademiska sjukhuset som nu är offentligt.
Första iva-patienten transporterad i Herculesplan mellan sjukhus6.4.2021 14:48:39 CEST | Pressmeddelande
Personal från Luftburen Intensivvård (LIV) vid Akademiska sjukhuset, samarbetar med Försvarsmakten om intensivvårdstransporter mellan sjukhus. Den 1 april transporterades den första patienten mellan Karolinska och Sahlgrenska enligt det nya konceptet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum