Barnhushållens ekonomi: fattigdom minskar men klyftorna ökar
År 2021 bodde cirka 5 miljoner individer i Sverige i ett barnhushåll. I den rapport som Försäkringskassan presenterar idag analyseras i vilken mån den ekonomiska familjepolitikens olika ersättningar, till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning– så kallade familjeersättningar – bidrar till att målen med den ekonomiska familjepolitiken nås.
Jämn andel bidrag över tid för hushåll med barn
Rapporten slår fast att familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. Under 2021 kom i genomsnitt 8,4 procent av barnhushållens inkomster från familjeersättningarna, vilket är en minskning jämfört med 2020. Störst andel, 22 procent, får ensamstående kvinnor med flera barn.
Studien visar också att andelen av inkomsten som kommer från familjepolitiken under de senaste tjugo åren har minskat för dem med lägre inkomst, samtidigt som den varit relativt oförändrad för hushållstyper med högre inkomst. Något som delvis förklaras av att lönerna ökat mer än priserna – dvs att reallönerna stigit.
– Vissa av familjeersättningarna som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning följer inkomstutvecklingen men andra, till exempel de behovsprövade bidragen, justeras efter prisutvecklingen. Så när lönerna ökar mer än priserna påverkar det särskilt barnhushåll med låga inkomster, till exempel ensamstående föräldrar. När systemet skapades utvecklades löner och priser i betydligt mer liknande takt än de senaste decennierna. Den här utvecklingen påverkar hur stor andel av barnhushållens inkomster som kommer från familjeersättningarna, säger Henrik Lindholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.
Coronapandemin påverkar ensamstående
Coronapandemin har påverkat barnhushållens ekonomi negativt, framförallt bland ensamstående. Bland merparten av de hushåll som består av flera vuxna, alltså sammanboende, har förekomsten av ekonomisk utsatthet däremot varit relativt oförändrad, undantaget är hushåll med sammanboende vuxna med fler än två barn som haft en utveckling som påminner om de ensamstående.
– Sedan millennieskiftet har andelen barnhushåll som inte har råd med sin baskonsumtion minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat. Ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda är överrepresenterade bland hushåll som är ekonomiskt utsatta. Den här utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under coronapandemin, säger Henrik Lindholm.
Läs hela rapporten om barnhushållens ekonomi här: Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2022 (forsakringskassan.se)
För mer information, vänligen kontakta Försäkringskassans presstjänst på 010-1169888.
Nyckelord
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum