Försäkringskassan

Barnhushållens ekonomi: fattigdom minskar men klyftorna ökar

Dela

Allt färre av barnhushållen i Sverige har inte råd med baskonsumtion, till exempel hyra, mat och lokala resor. Samtidigt ökar klyftorna i stort. Överrepresenterade bland de mest ekonomiskt utsatta är ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.

År 2021 bodde cirka 5 miljoner individer i Sverige i ett barnhushåll. I den rapport som Försäkringskassan presenterar idag analyseras i vilken mån den ekonomiska familjepolitikens olika ersättningar, till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning– så kallade familjeersättningar – bidrar till att målen med den ekonomiska familjepolitiken nås.

Jämn andel bidrag över tid för hushåll med barn

Rapporten slår fast att familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. Under 2021 kom i genomsnitt 8,4 procent av barnhushållens inkomster från familjeersättningarna, vilket är en minskning jämfört med 2020. Störst andel, 22 procent, får ensamstående kvinnor med flera barn.

Studien visar också att andelen av inkomsten som kommer från familjepolitiken under de senaste tjugo åren har minskat för dem med lägre inkomst, samtidigt som den varit relativt oförändrad för hushållstyper med högre inkomst. Något som delvis förklaras av att lönerna ökat mer än priserna – dvs att reallönerna stigit.

– Vissa av familjeersättningarna som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning följer inkomstutvecklingen men andra, till exempel de behovsprövade bidragen, justeras efter prisutvecklingen. Så när lönerna ökar mer än priserna påverkar det särskilt barnhushåll med låga inkomster, till exempel ensamstående föräldrar. När systemet skapades utvecklades löner och priser i betydligt mer liknande takt än de senaste decennierna. Den här utvecklingen påverkar hur stor andel av barnhushållens inkomster som kommer från familjeersättningarna, säger Henrik Lindholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Coronapandemin påverkar ensamstående

Coronapandemin har påverkat barnhushållens ekonomi negativt, framförallt bland ensamstående.  Bland merparten av de hushåll som består av flera vuxna, alltså sammanboende, har förekomsten av ekonomisk utsatthet däremot varit relativt oförändrad, undantaget är hushåll med sammanboende vuxna med fler än två barn som haft en utveckling som påminner om de ensamstående.

– Sedan millennieskiftet har andelen barnhushåll som inte har råd med sin baskonsumtion minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat. Ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda är överrepresenterade bland hushåll som är ekonomiskt utsatta. Den här utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under coronapandemin, säger Henrik Lindholm. 

Läs hela rapporten om barnhushållens ekonomi här: Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2022 (forsakringskassan.se)

För mer information, vänligen kontakta Försäkringskassans presstjänst på 010-1169888. 

Nyckelord

Länkar

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Ojämställt uttag av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning31.5.2022 09:15:00 CEST | Pressmeddelande

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan sedan den 1 januari 2019 ansöka om omvårdnadsbidrag om barnet har ett utökat behov av omvårdnad och tillsyn, samt merkostnadsersättning om barnets funktionsnedsättning medför extra kostnader. Dessa två ersättningar ersatte det tidigare vårdbidraget och en målsättning med reformen var att det skulle bli mer jämställt då båda föräldrarna nu kunde ansöka. Ny statistik från Försäkringskassan visar dock att det i 78 procent av fallen är barnets mamma som får hela utbetalningen.

Sjukpenning: skillnader i avslag för olika grupper och situationer27.5.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ny registerstudie från Försäkringskassan har undersökt skillnader i avslag mellan olika grupper och situationer vid ansökan om sjukpenning under åren 2018–2021. Studien är ett första steg för att kartlägga områden där det behövs fördjupade kunskaper och vidare analyser, något som är viktigt för myndighetens fortsatta förändringsarbete av förvaltningen av sjukförsäkringen och för andra aktörer i sjukskrivningsprocessen. Den här typen av studie kan dock inte ge svar på om Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringen under perioden har varit tillräckligt likformig och det är heller inte studiens syfte. Studien visar att det inte finns märkbara skillnader i andel avslag mellan kvinnor och män men att det under perioden har funnits såväl regionala skillnader samt skillnad mellan olika diagnoser gällande andel avslag. Studien visar också en högre avslagfrekvens för personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden. Under åren 2015–2020 ökade antalet avslag för sjukpenning, framfö

Fler får assistansersättning efter lagändringar20.5.2022 09:02:23 CEST | Pressmeddelande

Under 2019 och 2020 genomfördes lagändringar för personlig assistans som innebar justeringar i hur hjälp med andning, samt måltider i form av sondmatning, ska tas med i beräkningen av rätt till assistansersättning. Två nya rapporter från Försäkringskassan visar att det efter lagändringarna har skett förändringar i beviljandet av assistansersättning. Andelen avslag har minskat, och antalet nya mottagare, framförallt små barn, har ökat.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum