Barnhushållens ekonomi: fattigdom minskar men klyftorna ökar
Allt färre av barnhushållen i Sverige har inte råd med baskonsumtion, till exempel hyra, mat och lokala resor. Samtidigt ökar klyftorna i stort. Överrepresenterade bland de mest ekonomiskt utsatta är ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
År 2021 bodde cirka 5 miljoner individer i Sverige i ett barnhushåll. I den rapport som Försäkringskassan presenterar idag analyseras i vilken mån den ekonomiska familjepolitikens olika ersättningar, till exempel barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning– så kallade familjeersättningar – bidrar till att målen med den ekonomiska familjepolitiken nås.
Jämn andel bidrag över tid för hushåll med barn
Rapporten slår fast att familjeersättningarna bidrar till en förbättrad levnadsstandard för barnhushållen, framför allt de med lägre inkomster. Under 2021 kom i genomsnitt 8,4 procent av barnhushållens inkomster från familjeersättningarna, vilket är en minskning jämfört med 2020. Störst andel, 22 procent, får ensamstående kvinnor med flera barn.
Studien visar också att andelen av inkomsten som kommer från familjepolitiken under de senaste tjugo åren har minskat för dem med lägre inkomst, samtidigt som den varit relativt oförändrad för hushållstyper med högre inkomst. Något som delvis förklaras av att lönerna ökat mer än priserna – dvs att reallönerna stigit.
– Vissa av familjeersättningarna som föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning följer inkomstutvecklingen men andra, till exempel de behovsprövade bidragen, justeras efter prisutvecklingen. Så när lönerna ökar mer än priserna påverkar det särskilt barnhushåll med låga inkomster, till exempel ensamstående föräldrar. När systemet skapades utvecklades löner och priser i betydligt mer liknande takt än de senaste decennierna. Den här utvecklingen påverkar hur stor andel av barnhushållens inkomster som kommer från familjeersättningarna, säger Henrik Lindholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.
Coronapandemin påverkar ensamstående
Coronapandemin har påverkat barnhushållens ekonomi negativt, framförallt bland ensamstående. Bland merparten av de hushåll som består av flera vuxna, alltså sammanboende, har förekomsten av ekonomisk utsatthet däremot varit relativt oförändrad, undantaget är hushåll med sammanboende vuxna med fler än två barn som haft en utveckling som påminner om de ensamstående.
– Sedan millennieskiftet har andelen barnhushåll som inte har råd med sin baskonsumtion minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna har ökat. Ensamstående föräldrar, framför allt kvinnor, samt utrikesfödda är överrepresenterade bland hushåll som är ekonomiskt utsatta. Den här utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under coronapandemin, säger Henrik Lindholm.
Läs hela rapporten om barnhushållens ekonomi här: Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2022 (forsakringskassan.se)
För mer information, vänligen kontakta Försäkringskassans presstjänst på 010-1169888.
Nyckelord
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Elstödet utbetalas enligt plan25.1.2023 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassan kommer kunna betala ut elstödet som planerat. Utbetalningarna inleds hos Försäkringskassan den 20 februari och några bankdagar senare börjar pengarna landa på elkundernas konton.
Inbjudan till presskonferens om utbetalning av elstöd24.1.2023 11:00:00 CET | Pressinbjudan
Försäkringskassan och Svenska kraftnät anordnar en presskonferens om utbetalningen av elstöd.
Årssiffror för vab: Så mycket har vabbandet ökat i riket samt kommuner12.1.2023 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Idag 12 januari släpper Försäkringskassan statistik på hur mycket föräldrar i Sverige vabbade år 2022. Antalet vabbdagar för riket ökade från 8,38 miljoner år 2021 till 8,56 miljoner år 2022 – en ökning med 2,2 procent. Det utbetalade beloppet för vab steg med 4,4 procent – från 8,35 miljarder till ca 8,72 miljarder och antalet barn som det vabbats för ökade från drygt 840 000 till drygt 903 000. Se bifogad tabell för siffror på läns- och kommunnivå.
Årssiffror för vab: Så mycket har vabbandet ökat i Blekinge med kommuner12.1.2023 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Idag 12 januari släpper Försäkringskassan statistik på hur mycket föräldrar i Sverige vabbade år 2022. I Blekinge län ökade det totala utbetalda beloppet 4,4 procent och antalet vab-dagar med 2 procent. Antalet barn som det har vabbats för ökade med 6,2 procent. Se bifogad tabell för totalsummor och motsvarande siffror på kommunnivå.
Årssiffror för vab: Så mycket har vabbandet ökat på Gotland12.1.2023 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Idag 12 januari släpper Försäkringskassan statistik på hur mycket föräldrar i Sverige vabbade år 2022. På Gotland ökade det totala utbetalda beloppet med 14 procent och antalet vab-dagar med 11,7 procent. Antalet barn som det har vabbats för ökade med 8,1 procent. Se bifogad tabell för totalsummor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum