Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie
- Familjebildning är i förändring. Allt fler ensamstående kvinnor väljer att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling vid svenska reproduktionskliniker. Både inom mödra- och barnhälsovården samt barnomsorgen möter personalen familjer som skiljer sig från den traditionella kärnfamiljen (mamma, pappa, barn). Därför är det viktigt att ta reda på om, och i så fall vilka, medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser detta har för mamma och barn både på kort och lång sikt, säger Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet.
Enligt tidigare studier har barn som växer upp hos ensamstående mammor ökad risk för psykisk och somatisk ohälsa, fattigdom och social isolering. Men förr handlade det oftast om kvinnor som ofrivilligt blivit gravida eller var frånskilda. Kunskap saknas om kvinnor som frivilligt blir föräldrar med donation, så kallade ”solo mothers by choice”.
- Att studera hur olika grupper som genomgått assisterad befruktning och deras barn mår psykiskt och fysiskt har en stor relevans för samhället. Vår förhoppning är studien ska leda till ökad kunskap om hur vårdpersonal bäst ska informera om nya behandlingsmetoder, något som länge har efterfrågats, och hur de kan ge stöd till olika familjekonstellationer, säger Evangelia Elenis, och fortsätter:
- På så sätt kommer mödra- och barnhälsovård samt barnomsorgen att ha en beredskap och kunna planera deras verksamhet enligt evidensbaserad kunskap om kvinnorna och barnens situation och kunna erbjuda ett så bra omhändertagande som möjligt till dessa familjer.
I den pågående så kallade multicenterstudien deltar sex fertilitetskliniker i Sverige, bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien startade i april 2019 och kommer att fortsätta tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp). I studien inkluderas ensamstående kvinnor som är godkända att genomgå spermie- eller embryodonationsbehandling. I jämförelsegruppen ingår kvinnor i heterosexuella parrelationer som genomgår IVF-behandling med parets könsceller på samma kliniker och under samma period. Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna.
Forskarna ska bland annat studera om det finns skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor vad gäller sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster före donationsbehandlingen. I studien följs kvinnorna systematiskt över tid, med hänsyn till hälsa och social situation. Även data över barnets hälsa och utveckling följs över tid.
- Vårt primära fokus är ensamstående kvinnor och bemötande de får i samhället och i vården, samt hur avsaknad av en medförälder påverkar upplevelsen av föräldraskapet, förklarar Evangelia Elenis.
För mer information/intervju, kontakta:
Evangelia Elenis, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och forskare inom reproduktiv hälsa vid Uppsala universitet, e-post: evangelia.elenis@kbh.uu.se
Fakta om studien "Familjebildning i förändring: ensamstående kvinnor som får barn genom spermie eller embryodonation"
- Multicenterstudie vid fertlilitetskliniker på större svenska universitetssjukhus samt privata kliniker.
- Startade 2019 och pågår tills forskarna har nått målpopulationen (500 kvinnor i studie och jämförande grupp).
- Omfattar dels ensamstående kvinnor som genomgått donationsbehandling (spermie- eller embryodonationsbehandling) och kvinnor i heterosexuell parrelation som ska genomgå provrörsbefruktning med parets egna könsceller (jämförandegrupp).
- Alla kvinnor som söker fertilitetsbehandling vid svenska kliniker kommer konsekutivt att tillfrågas om deltagande i samband med acceptans till donationsbehandling alternativt innan första IVF behandling på kliniken.
- Båda grupperna har en liknande epidemiologisk bakgrund samt har genomgått en jämförbar behandling på IVF-klinikerna
De viktigaste frågeställningarna ...
- Finns det före donationsbehandlingen skillnader mellan ensamstående kvinnor och jämförande grupp av kvinnor i parrelation med avseende på sociodemografiska faktorer, socialt nätverk, mental hälsa, personlighet och anknytningsmönster?
- Finns det skillnader mellan ensamstående kvinnor och kontrollgrupp av kvinnor som fått barn med avseende på:
- graviditet och förlossningsutfall?
- kvinnornas hälsoutveckling, familjebildning och socialt nätverk övertid?
- anknytning mellan mor och barn?
- kvinnornas upplevelser av sitt föräldraskap och bemötandet inom hälso/sjukvård och barnomsorg? - Finns det skillnader mellan barn födda till ensamstående kvinnor och jämförelsegrupp med avseende på barnets somatiska och psykiska hälsa vid 6 och 18 månader, 3 och 7 årsåldern?
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.
Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade6.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.
Akademiska sjukhuset ett av världens bästa sjukhus1.3.2024 08:58:27 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar från plats 85 till plats 75 när den internationella tidskriften Newsweek rangordnar världens bästa sjukhus. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum