Akademiska sjukhuset

Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning

Dela

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.

Beroendepsykiatrin på Akademiska sjukhuset leder ett projekt som syftar till bättre vård och synkade insatser vid samsjuklighet. Fotograf: Staffan Claesson
Beroendepsykiatrin på Akademiska sjukhuset leder ett projekt som syftar till bättre vård och synkade insatser vid samsjuklighet. Fotograf: Staffan Claesson

- Det övergripande målet med projektet är att förbättra samarbetet mellan huvudmännen; sjukvården, kommunerna, privata aktörer och myndigheter. Vi ska kartlägga hur en gemensam vårdprocess för samtliga vårdgivare behöver se ut för att patienterna ska få den bästa vården. En viktig aspekt är att insatserna görs mer synkat och i rätt ordning, säger Åsa Magnusson, sektionschef för beroende- och neuropsykiatri på Akademiska sjukhuset.

Personer med beroende av alkohol och narkotika är en utsatt grupp med hög andel samtidiga psykiatriska sjukdomar. Det kan vara svåra tillstånd såsom ADHD, drogutlösta psykoser och hepatit samt andra allvarliga infektioner på grund av intravenöst missbruk.

Det faktum att ansvaret för vård och behandling är uppsplittrat på många aktörer, menar Åsa Magnusson ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Varje aktör har sina rutiner, metoder och arbetssätt. Kommunerna ansvarar för LVM (lagen om vård av missbrukare) och staten utför vården genom SIS (Statens institutionsstyrelse). Enligt Åsa Magnusson finns det brister i samarbetet som gör att patienterna riskerar att hamna i kläm.

- Många med samsjuklighet som får LVM-vård har även behov av sjukhusvård, men i nuläget är det oklart vilket ansvar beroendepsykiatrin har för den uppföljande vården under och efter LVM.

I Uppsala län finns en överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende för hälso-och sjukvården och socialtjänsten. Här lyfts samsjuklighet särskilt fram då detta innebär en komplicerande faktor med risk för sämre förlopp, bland annat till följd av bristande följsamhet till behandling. Här framhålls också vikten av hjälp för de olika tillstånden samtidigt, att en samordnad och samtidig vård och behandling är viktig och utgångspunkten är samordnad individuell plan (SIP).

- För många personer med samsjuklighet finns även andra faktorer som påverkar, till exempel bostadsbrist, avsaknad av försörjning samt brister i skyddsnät (familj/anhöriga). Det är också vanligt att kriminalitet finns med i bilden. Dessa faktorer påverkar vårdgivarnas, hälso- och sjukvårdens och kommunernas möjligheter att bedöma/utreda och behandla dessa patienter eftersom det behövs en viss struktur i det dagliga levernet för att kunna genomföra insatserna, förklarar Åsa Magnusson och fortsätter:

- Det finns ett behov i länet att utveckla samverkan för målgruppen genom att identifiera och tydliggöra en gemensam process. Nu görs en kartläggning av aktörer i länet. I augusti kommer en enkät skickas ut om vad som behöver bli bättre. Det kommer även att arrangeras dialogmöten. Därefter är planen att inleda ett pilotprojekt där man tillämpar och utvärderar en ny gemensam process som utgår från patienternas behov. Detta är även viktigt i framtidens nära vård.

En nationell utredning pågår om huvudmannaskapet vid samsjuklighet. Projektet i Uppsala finansieras med riktade statsbidrag för psykisk hälsa, med fokus på satsningar för att förbättra och förstärka vården för personer med samsjuklighet.


För mer information/intervju, kontakta:
Åsa Magnusson, sektionschef beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel: 072-451 56 47, e-post: asa.magnusson@akademiska.se

Karin Lindersson, projektledare beroende och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset, tel 018-6112132, e-post karin.lindersson@akademiska.se

 

FAKTA: Projekt för förbättrad samverkan vid samsjuklighet i Uppsala län

  • Syftar till att kartlägga och identifiera vilka problem, behov och kunskap som huvudmännen i Uppsala län ser kring samverkan och gemensamma processer för personer med samsjuklighet.
  • Behovsanalysen görs i två steg med uttag av registerdata, enkäter och dialogmöten med både kommunerna och hälso- och sjukvården.
  • Inom ett pilotprojekt ska en gemensam process tillämpas och utvärderas som en möjlig modell för överenskommelser kring samverkan för personer med samsjuklighet.
  • Målet är att personer med samsjuklighet ska erbjudas en god vård med insatser från de huvudmän som har ansvar för de insatser som behövs.

Nyckelord

Bilder

Beroendepsykiatrin på Akademiska sjukhuset leder ett projekt som syftar till bättre vård och synkade insatser vid samsjuklighet. Fotograf: Staffan Claesson
Beroendepsykiatrin på Akademiska sjukhuset leder ett projekt som syftar till bättre vård och synkade insatser vid samsjuklighet. Fotograf: Staffan Claesson
Ladda ned bild
Åsa Magnusson, sektionschef beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset
Åsa Magnusson, sektionschef beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Psykiatriläkare varnar: Covidinfektion kan utlösa psykos20.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Både epidemiologiska och registerbaserade studier visar att autoimmun sjukdom och allvarliga infektioner tredubblar risken för psykos. Likaså att individer med psykotiska störningar löper cirka 50 procents förhöjd risk för autoimmuna sjukdomar. Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete8.7.2021 17:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ärftlig risk att utveckla lungcancer och vissa autoimmuna sjukdomar kan förklara varför en del patienter drabbas av svår, livshotande covid-19-sjukdom. Det framgår av en internationell genetisk forskningsstudie publicerad i Nature där man identifierat 13 specifika genvarianter och där forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samt Karolinska institutet medverkat.

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum