Bildningsnämnden: Satsningar på gymnasieavhoppare och elever med syn- och hörselnedsättning

Mer resurser till arbetet med avhoppade gymnasieelever

Bildningsnämnden tog vid onsdagens möte 23 maj beslut om att förstärka kommunens arbete med elever som hoppar av gymnasiet, det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Personalresurserna ska fördubblas, uppföljningen ska bli bättre och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utforma en ny handlingsplan.

Det finns ett behov av att stärka kommunens aktivitetsansvar för dem som hoppar av eller inte fullföljer en gymnasieutbildning.

– Ungdomar som aldrig påbörjar eller hoppar av gymnasiet riskerar att hamnar i arbetslöshet, försörjningsstödsberoende och hamna utanför samhället. För att fånga upp dessa personer i tidig ålder måste kommunen stärka verksamheten som finns för att hitta, fånga upp och göra insatser som motiverar de unga att påbörja eller återuppta en utbildning. Idag jobbar kommunen aktivt med ungefär 80 elever och det skulle kunna ökas till det dubbla samtidigt som insatsen för varje person behöver förstärkas, säger bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L).

Bildningsnämnden avsätter medel för att under 2018 fördubbla personalresurserna. Förstärkningen innebär förbättrade möjligheter till uppsökande verksamhet, kartläggning av den unges behov som ska följas av individuella insatser, kurser i samhällsorientering samt stöd till hälsofrämjande insatser och vägledning för kontakt med myndigheter. Utbildningsförvaltningen får i ett uppdrag att utforma en ny handlingsplan för hur arbetet med kommunens aktivitetsansvar ska stärkas och inom ett år rapportera resultatet.

Fakta:

Kommunernas aktivitetsansvar (KAA) är ett lagstiftat krav enligt 29 kap 9§ Skollagen.

• KAA omfattar ungdomar upp till 20 år som inte påbörjat, som avbrutit, eller som inte fullföljt sin gymnasieutbildning.
• Kommunerna har ansvar för att återkommande och fortlöpande under hela året hålla sig informerad om vilka som omfattas av ansvaret, samla information, kontakta ungdomarna och erbjuda individuellt anpassade åtgärder som i första hand syftar till utbildning.
• Totalt finns idag ca 1000 individer som omfattas av KAA i den Regionala elevdatabasen.

Förstärkta resurser för elever med syn-och hörselnedsättning och språkstörning

Bildningsnämnden vill stärka övergången mellan grund- och gymnasieskola för elever med bland annat syn- och hörselnedsättning. Därför beslutade nämnden vid onsdagens möte 25 maj att avsätta resurser så att skolorna kan erbjuda stöd även på gymnasienivå.

Gymnasieskolan saknar till stora delar det stöd som grundskolan erbjuder elever med syn- och hörselnedsättning samt elever med någon form av språkstörning. För att skapa en bättre övergång mellan grund- och gymnasieskola avsätter därför Bildningsnämnden resurser som motsvarar 0,5 årsarbetare.

– Elever med hörsel-, synnedsättning eller språkstörning presterar ofta sämre i skolan än vad de skulle kunna göra om de fått rätt stöd. Under grundskoletiden finns stöd av hörsel- och synpedagog och logoped och det borde vara självklart att det finns ett bra stöd i gymnasieskolan. Nu ser vi åtminstone till att hörsel- och synpedagoger och logoped systematiskt ska delta i överlämnandet när en elev lämnar grundskolan och startar gymnasiet. På så sätt kan de lämna över viktig information om dessa barns behov och stötta gymnasieskolans pedagoger att förstå hur undervisningen kan anpassas, säger bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L).

I Linköpings kommun finns idag inom grund- och gymnasieskola cirka 100 elever med synnedsättning och 130 elever med hörselnedsättningar av olika slag. Antalet har ökat under senare år, bland annat för att behoven hos allt fler upptäcks och för att US hörselvård bedöms så bra att familjer flyttar till Linköping för närhet till vården. Drygt tio elever i årskurs 9 får genom logoped särskilt stöd utifrån behov föranledda av diagnosen svår språkstörning. I dagsläget finns ingen logoped i gymnasieskolan.