En stubbe kan rädda skogens historia

Uppföljningen, som genomförs för fjärde året i rad, är gjord på områden tre år efter att avverkning skett. Totalt har 388 avverkningar med 890 forn- och kulturlämningar följts upp under 2015.

– Resultaten ligger på ungefär samma nivå för åren 2012 till 2015, vilket innebär att 43 procent av forn- och kulturlämningarna är påverkade eller skadade vid avverkningen. Omkring en femtedel av de inventerade lämningarna är skadade eller grovt skadade, vilket är en alltför hög nivå, säger AnnKristin Unander, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen.

De senaste åren har skogsbruket tillsammans med flera myndigheter aktivt arbetat med att minska skadorna, framförallt de som uppstår i samband med markberedning. Dessa insatser syns ännu inte i statistiken eftersom granskningen är gjord på avverkningar utförda 2011-2012.

Något som blir väldigt tydligt i årets undersökning är betydelsen av så kallade kulturstubbar. Det är en 1,3 meter hög stubbe som markerar var en lämning finns. Om kulturlämningen inte har någon markering skadas hälften av lämningarna. När kulturstubbarna står väl placerade utanför kulturlämningen, sjunker skadenivån till mellan 0 och 10 procent.

– I Svealand som har en låg skadenivå jämfört med resten av landet, är 77 procent av kulturlämningarna utmärkta på något sätt. Det visar tydligt hur viktigt det är att märka upp lämningarna för att undvika skador, säger AnnKristin Unander.

Den vanligaste orsaken till att skador uppstår är markberedning. Det orsakar också de svåraste skadorna. Av alla lämningar som är skadade eller som har fått en grov skada är 41 procent skadade av markberedning. Norra Norrland och Götaland har den högsta andelen skador eller grova skador orsakade av markberedning, 16 respektive 19 procent.

Körskador är den näst vanligaste skadeorsaken. För 29 procent av lämningarna som fått en skada eller grov skada så är skadan orsakad av körning på lämningen.

– Vi ser i år, liksom i tidigare uppföljningar, att risken för skador minskar om avverkningsanmälan är tydligt ifylld. En bra utförd planering ger genomslag i statistiken, säger AnnKristin Unander.

Fakta: Uppföljningen utförs där forn- och kulturlämningar var kända och registrerade vid tillfället för avverkning och markberedning.

Rapporten finns att ladda ner på Skogsstyrelsens webbplats. 

Mer information:
AnnKristin Unander, kulturmiljöspecialist, Skogsstyrelsen, 0910–43 84 09
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30