Forskare efterlyser fler studier om orsaker till barnreumatism
– Även om sjukdomen inte kan botas så har vi stora möjligheter att behandla barn med olika former av läkemedel idag. Vi vet att det sannolikt finns ett tidsmässigt fönster, att det är viktigt att komma igång med behandling tidigt. Den stora utmaningen är att vi fortfarande har barn med så kraftig reumatism att leder skadas, säger Lillemor Berntsson, barnreumatolog på Akademiska sjukhuset, som sedan 1996 forskat på den inflammatoriska ledsjukdomen.
– Målet är att kunna skräddarsy behandling för varje individ tidigt i sjukdomsförloppet med hjälp av prognostiska tecken från blodprover, kliniska fynd och ärftlighet. Vi gör det här i viss mån, men vi behöver bättre redskap för att vare sig över- eller underbehandla. Forskningen behöver intensifieras på detta område, särskilt translationell forskning, där man jobbar med både preklinisk och klinisk forskning, fortsätter hon.
Barnreumatism, eller Juvenil idiopatisk artrit (JIA), är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen hos barn, en sjukdom som varje år drabbar cirka 240-330 barn under 16 års ålder i Sverige. I ungefär en femtedel av fallen kan sjukdomen förklaras av genetiska orsaker, men det är sannolikt många faktorer som samverkar. Enligt Lillemor Berntsson har man fortfarande knapphändig kunskap om orsakerna. Sjukdomen är ofta långvarig och kan drabba såväl stora som små leder. Vanliga symtom är svullna leder, morgonstelhet, ledsmärta och inskränkt rörelseförmåga.
För att få diagnosen barnreumatism ska insjuknandet ha skett före 16 års ålder och ledinflammationen ha varat i mer än sex veckor. Man ska också ha uteslutit andra sjukdomar som kan ge ledinflammation, framförallt en kortvarig artrit i efterförloppet till en infektion orsakad av virus eller bakterier.
– Mag- /tarmkanalens immunsystem utvecklas successivt under våra första levnadsår och faktorer som kan störa den här utvecklingen innebär en viss ökad risk för utveckling av barnreumatism. Ett exempel är bred antibiotikabehandling under de första två-tre åren, ett annat om barnet inte har kunnat ammas. Barn som är födda genom kejsarsnitt har också en liten ökad risk, säger Lillemor Berntsson.
Låginflammatorisk kost som komplement
Traditionellt behandlas inflammatorisk ledsjukdom med läkemedel, ofta metotrexat, och i cirka 25-30 procent av fallen tillägg av ett biologiskt läkemedel. Under 2017 startade en koststudie på Akademiska sjukhuset som innebär att barn och ungdomar med konstaterad inflammatorisk ledsjukdom behandlas med så kallad låginflammatorisk kost som komplement till konventionell behandling. Kosten har bestått av kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter, frukt och grönsaker.
Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar men det är också ett mycket komplicerat system. Enligt Berntsson finns vetenskapligt stöd för att processad halv- eller helfärdig mat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. En annan redan känd kunskap är att fibrer från bland annat frukt och grönsaker har en gynnsam immunologisk effekt.
–Data har publicerats från de första 15 barnen i studien som provat kosten i minst en månad. Här framgår att majoriteten upplevde förbättring såväl kliniskt som lab-mässigt, men alla verkar inte ha hjälpts av den. Redan insamlade data och prover analyseras nu på olika sätt för ytterligare utvärdering och ställningstagande till hur vi ska gå vidare, säger Lillemor Berntsson.
Hon medverkar även i ett nordiskt nätverk där man studerat sjukdomens utbredning i befolkningen (epidemiologi) samt uttryck av olika undergrupper. Forskarna har följt unga individer upp till 18 år efter insjuknande och kunde i en delstudie konstatera att barn som fått påverkan på fotleder, mellanfotsleder, har en sämre prognos.
Lillemor Berntsson betonar vikten av en väl fungerande organisation och förening nationellt för att sprida kunskap; att man arbetar med vårdprogram och lär av varandra. Hennes dröm är en större samordning nationellt mellan prekliniska och kliniska forskare för att gemensamt driva forskning om barnreumatism framåt.
För mer information/intervju, kontakta:
Lillemor Berntsson, överläkare inom barnreumatologi, Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet;
070-370 69 65, lillemor.berntsson@kbh.uu.se
FAKTA: Barnreumatism (JIA) - en sjukdom med flera undergrupper
- Oligoartrit (fåledsartrit). Den vanligaste formen, som innebär att högst fyra leder varit inflammerade under det första halvåret efter debut. Om antalet inflammerade leder blir fler än fyra efter det första halvåret kallas sjukdomen för utvidgad oligoartikulär JIA.
- Polyartikulär (RF-positiv/polyartikulär RF-negativ JIA). Denna undergrupp karakteriseras av att fem eller fler leder är engagerade, oftast både stora och små leder.
- Juvenil psoriasisartrit. Enhudsjukdom som kan debutera lång tid efter ledinflammationerna. Typiska tecken är att ett finger (eller tå) är spolformat och svullet förbi ledområdet, så kallad daktylit, eller nagelförändringar.
- Entesit-relaterad JIA. En undergrupp som bland annat omfattar de barn som utvecklar sakroilit (inflammation i en viss led), precis som vid ankyloserande spondylit hos vuxna, och är relativt ovanlig hos barn. När en sådan sjukdomsbild debuterar i barnaåren är det vanligast med ledinflammation i en eller flera stora leder hos en pojke som uppstår efter sex års ålder. Entesit är vanligt i den här gruppen och innebär inflammation där sena eller muskel fäster in mot ben.
- Systemisk form. En undergrupp som konstateras hos högst 10 procent av alla barn med JIA och skiljer sig från de övriga. Den karakteriseras av feber, hudutslag och ett generellt högt inflammationspåslag förutom artrit.
- Ospecificerad artrit. En form av artrit som inte uppfyller något av kriterierna för de andra grupperna eller för två eller fler av grupperna ovan.
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska22.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.
Nu inleds en internationell studie om individuell bröstcancerscreening14.3.2023 11:00:00 CET | Pressmeddelande
Från och med idag kan svenska kvinnor i åldern 30–49 år delta i studien “BRIGHT – riskbedömning och tidig diagnos av bröstcancer”. Studien ska utvärdera användningen av ett individuellt screeningprogram baserat på genetiska risker inom hälsovården i Sverige, Estland och Portugal. I Sverige leds studien från Akademiska sjukhuset, Region Uppsala.
Utvärdering visar: Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar14.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens och potens.
Akademiska får nationellt ansvar för borttagning av pacemaker- och defibrillatorelektroder13.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.
Ny mätmetod möjliggör tidigare upptäckt av glaukom12.3.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Glaukom är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Risken för sjukdomen ökar snabbt efter 50-års ålder och i ett tidigt skede är den ofta svår att upptäcka. Forskare vid Akademiska sjukhuset har, i samarbete med kollegor vid Gävle sjukhus och KTH, utvecklat en helt ny metod med bättre känslighet, som gör det möjligt att mäta mängden av nerver som överför information från ögat till hjärnan inom olika delar av synfältet. Detta uppmärksammas med anledning av världsglaukomdagen 12 mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum