Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning

- Både självrapporterade sväljsvårigheter och kliniskt testad nedsatt sväljförmåga var mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienterna. Ju lägre lungfunktion patienterna hade desto större var de upplevda sväljsvårigheterna. Båda patientgrupperna upplevde andnöd (dyspné), men det var dubbelt så vanligt vid KOL Båda grupperna upplevde också muntorrhet, säger Margareta Gonzales Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, som lett studien.

Sväljsvårigheter, dysfagi, är ett vanligt och ofta förbisett symptom som förekommer hos åtta procent av befolkningen och hos en stor och varierad grupp patienter. Framför allt äldre och patienter med exempelvis neurologiska sjukdomar är särskilt drabbade. Enligt Margareta Gonzales Lindh är det mindre känt att även personer med lungsjukdomen KOL kan ha sväljsvårigheter.

- Andning och sväljning är två livsviktiga funktioner som är nära sammankopplade och som delvis delar samma anatomiska strukturer; mun och svalg. Tidigare forskning har visat att personer med KOL ofta avviker från det normala koordinationsmönstret mellan andning och sväljning. Det kan resultera i en felsväljning, dvs att mat eller dryck hamnar i lungorna i stället för matstrupen. Hosta är det vanligaste symptomet på sväljningsproblemen vilket är en anledning till att både KOL-patienter och vårdpersonal är relativt omedvetna om förekomsten, framhåller hon.

I studien fick alla deltagare fylla i ett frågeformulär om hur de upplevde sin sväljförmåga (EAT-10) och ett frågeformulär om dyspné (mMRC). De fick också göra ett sväljtest där de fick dricka 150 ml vatten på tid. KOL-patienterna fick också göra en spirometri för att mäta lungfunktionen.

Forskarna föreslår nu att omvårdnadspersonal screenar KOL-patienters sväljförmåga vid inläggning på grund av akut försämrad andning, så kallad exacerbation.

- Drabbade patienter bör genomgå en fördjupad sväljbedömning av logoped. Detta kan potentiellt minska risken för felsväljning, stress och ett dåligt näringsintag under vårdtiden. På kort sikt kan en screening av sväljförmågan innebära ytterligare en arbetsuppgift för vårdpersonalen men på lång sikt kan detta gynna framför allt patienten men också samhället socioekonomiskt, säger Margareta Gonzales Lindh.

För mera information, kontakta:

Margareta Gonzalez Lindh, specialistlogoped vid Gävle sjukhus och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 026-155195, e-post: margareta.gonzalez.lind@regiongavleborg.se