Skolverket

Fortsatt stor brist på behöriga lärare - men behovet minskar

Dela
Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, visar Skolverkets nya prognos. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Men jämfört med tidigare prognoser beräknas ändå bristen på nyutexaminerade lärare att minska. Prognosen finns även uppdelad per län.

 Det är mycket allvarligt att vi har stor brist på lärare och att bristen väntas fortsätta. Den viktiga frågan om likvärdighet bygger på att alla elever får samma chans till undervisning av utbildade och behöriga lärare. Vi vet sedan tidigare att utmaningarna skiljer sig stort åt mellan olika delar av landet och mellan olika skolor, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverkets skolutvecklingsavdelning.

Stor lärarbrist - men möjligt att förbättra lärarbehörigheten

Totalt behöver cirka 153 000 lärare och förskollärare examineras fram till 2035. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel som tar examen beräknas cirka 141 000 lärare och förskollärare examineras under perioden. Det kommer därmed att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare år 2035, enligt Skolverkets prognos. Bristen väntas bli störst på yrkeslärare i gymnasieskolan och ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9. Det kommer även att fattas förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4–6.

För att kunna täcka behovet av nya behöriga lärare och förskollärare måste fler studenter välja lärarutbildningarna och fullfölja sina studier. Jämfört med i dag skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva examineras varje år för att förhindra att den beräknade bristen uppstår.

Därtill är många lärare i dag inte behöriga för den undervisning som de bedriver. Utöver den beräknade bristen på nya lärare och förskollärare pekar prognosen även på ett stort behov av behörighetsgivande utbildning och fortbildning bland befintliga lärare. Detta är en viktig del av arbetet med lärarförsörjningen.

 Även om andelen behöriga lärare ökar, framför allt inom gymnasieskolan, så är fortfarande alltför många obehöriga. Men flera insatser pågår. Till exempel Lärarlyftet, där Skolverket genom universitet och högskolor erbjuder legitimerade lärare utbildning för ytterligare behörighet i sin lärarlegitimation, säger Anders Duvkär.

Den beräknade lärarbristen minskar

Den beräknade bristen på 12 000 lärare och förskollärare är mindre jämfört med den senaste prognosen från 2019, då bristen beräknades till 45 000. Den främsta förklaringen är att barn- och elevkullarna förväntas bli mindre under prognosperioden. Det finns nu flera lärarkategorier där prognosen pekar på att antalet examinerade kommer att vara tillräckligt för att möta det beräknade behovet av nya lärare. Dit hör ämneslärare inom gymnasieskolan.

Pensionsavgångar huvudorsak till rekryteringsbehov

Fram till år 2035 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 131 000 nya behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster. Det motsvarar 8 700 heltidstjänster i genomsnitt per år. Rekryteringsbeho­vet beror framför allt på pensionsavgångar men bland annat också på att de lärare som lämnar sin tjänst för annat arbete behöver ersättas. Behovet beräknas vara störst de närmaste åren fram till 2025.

 Vi vet från olika studier att en majoritet av lärarna trivs med sitt yrke men det måste ändå bli mer attraktivt att utbilda sig till lärare och stanna kvar i yrket. Skolverket förbereder just nu ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare med syfte att stärka deras yrkeskompetens, säger Anders Duvkär.

Skillnader mellan olika delar av landet

Prognosen finns också uppdelad per län och det är stora skillnader mellan olika delar av landet när det gäller behovet att rekrytera nya lärare och förskollärare. Hälften av landets totala rekryteringsbehov på 131 000 hel­tidstjänster beräknas finnas i de tre storstadslänen, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. I relation till storleken på dagens lärarkår är behovet dock störst i Gotlands, Uppsala och Västmanlands län. Minst väntas behovet bli för Blekinge och Västernorrlands län.

Fakta om behörighet och lärarlegitimation

För att en lärare ska få tillsvidareanställning och självständigt kunna sätta betyg krävs legitimation. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen 2011. För att få legitimation krävs en behörighetsgivande lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen.

Läs rapporten Lärarprognos 2021

Gör egna regionala sökningar

Relaterat

Obehöriga lärare i grundskolan – läsåret 2020/21

Kontaktuppgifter

För frågor till enhetschef Anders Duvkär om lärarförsörjningen, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se 

För frågor om prognosen, kontakta undervisningsråd Filip Nilsson 08-527 330 56

Nyckelord

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye