Fortsatt stor brist på behöriga lärare - men behovet minskar
– Det är mycket allvarligt att vi har stor brist på lärare och att bristen väntas fortsätta. Den viktiga frågan om likvärdighet bygger på att alla elever får samma chans till undervisning av utbildade och behöriga lärare. Vi vet sedan tidigare att utmaningarna skiljer sig stort åt mellan olika delar av landet och mellan olika skolor, säger Anders Duvkär, enhetschef på Skolverkets skolutvecklingsavdelning.
Stor lärarbrist - men möjligt att förbättra lärarbehörigheten
Totalt behöver cirka 153 000 lärare och förskollärare examineras fram till 2035. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel som tar examen beräknas cirka 141 000 lärare och förskollärare examineras under perioden. Det kommer därmed att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare år 2035, enligt Skolverkets prognos. Bristen väntas bli störst på yrkeslärare i gymnasieskolan och ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9. Det kommer även att fattas förskollärare och grundskollärare med inriktning mot årskurs 4–6.
För att kunna täcka behovet av nya behöriga lärare och förskollärare måste fler studenter välja lärarutbildningarna och fullfölja sina studier. Jämfört med i dag skulle ytterligare 800 lärare och förskollärare behöva examineras varje år för att förhindra att den beräknade bristen uppstår.
Därtill är många lärare i dag inte behöriga för den undervisning som de bedriver. Utöver den beräknade bristen på nya lärare och förskollärare pekar prognosen även på ett stort behov av behörighetsgivande utbildning och fortbildning bland befintliga lärare. Detta är en viktig del av arbetet med lärarförsörjningen.
– Även om andelen behöriga lärare ökar, framför allt inom gymnasieskolan, så är fortfarande alltför många obehöriga. Men flera insatser pågår. Till exempel Lärarlyftet, där Skolverket genom universitet och högskolor erbjuder legitimerade lärare utbildning för ytterligare behörighet i sin lärarlegitimation, säger Anders Duvkär.
Den beräknade lärarbristen minskar
Den beräknade bristen på 12 000 lärare och förskollärare är mindre jämfört med den senaste prognosen från 2019, då bristen beräknades till 45 000. Den främsta förklaringen är att barn- och elevkullarna förväntas bli mindre under prognosperioden. Det finns nu flera lärarkategorier där prognosen pekar på att antalet examinerade kommer att vara tillräckligt för att möta det beräknade behovet av nya lärare. Dit hör ämneslärare inom gymnasieskolan.
Pensionsavgångar huvudorsak till rekryteringsbehov
Fram till år 2035 behöver skolor och förskolor rekrytera motsvarande 131 000 nya behöriga lärare och förskollärare räknat i heltidstjänster. Det motsvarar 8 700 heltidstjänster i genomsnitt per år. Rekryteringsbehovet beror framför allt på pensionsavgångar men bland annat också på att de lärare som lämnar sin tjänst för annat arbete behöver ersättas. Behovet beräknas vara störst de närmaste åren fram till 2025.
– Vi vet från olika studier att en majoritet av lärarna trivs med sitt yrke men det måste ändå bli mer attraktivt att utbilda sig till lärare och stanna kvar i yrket. Skolverket förbereder just nu ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare med syfte att stärka deras yrkeskompetens, säger Anders Duvkär.
Skillnader mellan olika delar av landet
Prognosen finns också uppdelad per län och det är stora skillnader mellan olika delar av landet när det gäller behovet att rekrytera nya lärare och förskollärare. Hälften av landets totala rekryteringsbehov på 131 000 heltidstjänster beräknas finnas i de tre storstadslänen, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. I relation till storleken på dagens lärarkår är behovet dock störst i Gotlands, Uppsala och Västmanlands län. Minst väntas behovet bli för Blekinge och Västernorrlands län.
Fakta om behörighet och lärarlegitimation
För att en lärare ska få tillsvidareanställning och självständigt kunna sätta betyg krävs legitimation. Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen 2011. För att få legitimation krävs en behörighetsgivande lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen.
Läs rapporten Lärarprognos 2021
Relaterat
Obehöriga lärare i grundskolan – läsåret 2020/21
Kontaktuppgifter
För frågor till enhetschef Anders Duvkär om lärarförsörjningen, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
För frågor om prognosen, kontakta undervisningsråd Filip Nilsson 08-527 330 56
Nyckelord
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens12.11.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.
Många elever med F i matematik har inte fått det stöd de har rätt till5.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Slutbetygen för årskurs 9 sjunker26.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
Ämnet makt, normer och kön tas bort, nu väntar omtag och bred dialog13.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.
Skolverket öppnar kontor hos SPSM i Örebro27.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Örebro idag. Kontorsetableringen syftar till att Skolverket och SPSM ska möta skolhuvudmännen på deras lokala arena och erbjuda dialoger där huvudmännen själv bestämmer vilka frågor som de vill bolla med skolmyndigheterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum