Försäkringskassan

Hälften av alla sysselsatta har fått ersättning för karens

Dela

Med syfte att minska smittspridningen införde regeringen under pandemin flera nya ersättningar i socialförsäkringen – en av dessa var ersättning för karens. En ny analys från Försäkringskassan visar att ersättningen användes av knappt hälften av Sveriges sysselsatta befolkning, framförallt av personer inom kontaktyrken. Men trots det stora användandet var det många med rätt till ersättning som inte sökte.

Drygt 2,2 miljoner personer fick ersättning för karens under perioden 11 mars 2020–30 september 2021. Det motsvarar knappt hälften av den sysselsatta befolkningen i Sverige.

Totalt betalades det under perioden ut 8,6 miljoner karensdagar till en utgift på cirka 6,7 miljarder kronor. Anställda utgör 94 procent av alla som fick ersättning. Egna företagare, arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga utgjorde cirka 1–2 procent vardera av totalen. Bland anställda som fick ersättning för karens använde 33 procent ersättningen en gång och 67 procent mer än en gång.

Ökning av antal mottagare sammanfaller med antalet covidrelaterade sjukskrivningar

Nyttjandet av ersättning för karens sammanfaller till viss del med de covidrelaterade sjukskrivningarna som var som högst precis vid pandemins start och med en andra topp i slutet av 2020.

– Det tyder på att ersättningen delvis användes av personer med covidrelaterade symptom och på så vis kan ha minskat smittspridning och gjort det enklare för människor att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Martina Granholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Många som hade rätt till ersättning för karens sökte inte

Av de 917 000 fall där en anställd hade sjukpenning under perioden hade 55 procent ersättning för karens för den första sjukdagen.

– Det innebär att 45 procent av dessa personer inte ansökte om ersättning för karens trots att de hade rätt till det, och sannolikt är det många personer med kortare sjukfrånvaro som inte heller ansökte om ersättning. Exakt vad det beror på att vissa inte ansökt vet vi inte men en förklaring kan vara att man inte kände till att ersättningen fanns eller att man ansåg att man inte hade ekonomiskt behov av den, säger Martina Granholm.

Största användargruppen fanns i kontaktyrken

I yrken som innebär fysisk kontakt med många människor och en begränsad möjlighet att arbeta hemifrån har en hög andel av de yrkesverksamma använt ersättning för karens. Samma yrkesgrupper har under pandemin även i större utsträckning använt smittbärarpenning och sjukpenning.

– Särskilt yrken inom vård, skola och omsorg, som också är kvinnodominerade, och som ofta innebär nära och täta kontakter med andra människor har användandet av ersättning för karens varit högt. Till exempel bland förskollärare så använde 74 procent ersättningen under perioden. Hos undersköterskor, och personal på äldreboenden och hemtjänst, låg användandet på 69 procent, så det är en väldigt hög andel av de som är verksamma inom dessa yrken, säger Martina Granholm.

FAKTA:

  • Besluten om att införa ersättning för karens gällde från den 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 samt från den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022.
  • Anställda och egna företagare har vid ersättning för karens fått ett schablonbelopp utbetalat som motsvarar maxbeloppet för en dags hel sjukpenning (700 kronor under perioden 11 mars–31 maj 2020, 804 kronor för tid från och med 1 juni 2020, samt 810 kronor för tid från och med den 1 januari 2021).
  • Anställda har kunnat ansöka om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren gör på lönen. Egna företagare har haft rätt till 14 dagars ersättning för karens oberoende av hur många karensdagar de vanligtvis har. Även arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga har kunnat ta del av ersättningen i form av slopat karensavdrag när de varit sjuka.

Länkar

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Ny förvaltning av sjukförsäkring – förändringsarbete i ny fas16.5.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Försäkringskassans arbete med att förnya förvaltningen av sjukförsäkringen går in i en ny fas. Den kartläggning som Försäkringskassan gjort av myndighetens nuvarande förvaltning av sjukförsäkringen har visat på behov av förändringar: till exempel behövs bättre samverkan med andra aktörer, fler tidiga insatser i sjukfall samt kompetenshöjning hos både Försäkringskassan, arbetsgivare och hos hälso- och sjukvården. Försäkringskassan vill se en mer långsiktigt stabil och förutsägbar tillämpning av sjukförsäkringen i alla dess olika delar. Förändringsarbetet har hittills resulterat i ökat stöd till myndighetens handläggare samt en intern tillsynsfunktion vilken ska effektivisera uppföljning och lärande. Vidare har Avdelningen för sjukförsäkringen under 2021 initierat en omorganisation, från en geografisk indelning till en organisation som utgår från den situation den som är sjukskriven befinner sig i. Denna förändring förväntas både ge den som är sjukskriven bättre stöd samt bättre förutsät

Ojämlika ersättningar till gravida kan påverka ekonomin20.4.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Sju av tio gravida ansöker om någon typ av ersättning från socialförsäkringen under graviditeten. I en ny studie konstaterar Försäkringskassan att graviditetspenning och sjukpenning i många fall används på likartade sätt men att ersättningen för graviditetspenning är lägre än för sjukpenning. Försäkringskassan bedömer att det finns ett behov av att se över försäkringsskyddets utformning för gravida – något som regeringen också tagit initiativ till.

Så påverkade pandemin sjukförsäkringen: slutrapport31.3.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Pandemin har gjort att risken för sjukskrivning ökat inom flera yrkesgrupper och minskat inom andra. Inom till exempel vård, skola och omsorg – vilket är kvinnodominerade yrkesgrupper – har pandemin lett till både högre risk att utsättas för smitta på arbetet men också en ökad risk för högre arbetsbelastning. Inom yrkesgrupper med kontorsarbete har risken för sjukskrivning istället minskat.

Smittbärarpenning viktigast i kvinnodominerade yrken under pandemin17.3.2022 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Under pandemin ökade användningen av smittbärarpenning kraftigt. Främst är det personer som arbetar inom yrken där man har mycket kontakt med andra människor, och med begränsade möjligheter att arbeta hemifrån, som har använt ersättning – till exempel inom skola och hälso- och sjukvård. Den största gruppen mottagare har varit kvinnor i åldern 40–49 år. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum