Akademiska sjukhuset

Hälsoeffekter på nyfödda till kvinnor med bukfetma fokus för studie

Dela

Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem bland gravida. Tidigare studier har visat att gravida kvinnor med bukfetma föder stora barn. Nu vill forskare på Akademiska sjukhuset ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade förebyggande insatser, exempelvis att man mäter fettfördelningen hos överviktiga kvinnor i samband med ultraljudsundersökningar.

Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.

- Fettet i kroppen kan lagras på olika sätt, till exempel under huden eller inuti bukhålan.Vi tror att gravida kvinnor som lagrar fett inuti bukhålan löper större risk att föda barn som drabbas av komplikationer under nyföddhetsperioden jämfört med kvinnor som lagrar fett kring lår och höfter. Området är ännu relativt outforskat, säger Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik på Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

I studien, som delvis finansieras av Region Uppsalas riktade forskningsmedel för 2021 och 2022, studerar forskarna drygt 3000 kvinnor som gjort rutinultraljud i mitten av graviditeten på Akademiska sjukhuset mellan 2015 och 2017 då även mätning av bukfett och underhudsfett gjordes.

Nästa steg i studien är att jämföra mängden bukfett och underhudsfett hos den gravida kvinnan med eventuella komplikationer hos de nyfödda barnen.

Forskarna undersöker ifall de nyfödda barnens haft avvikande blodsockernivåer, eller ifall barnen varit allvarligt sjuka. Då utgår forskarna från så kallade Apgar-poäng, ett poängsystem som används för att avgöra vårdbehov för ett nyfött barn. Även pH-värdet i navelsträngsblodet samlas in, ett lågt pH-värde kan vara ett tecken på att barnet mått dåligt under förlossningen. Eventuellt behov av  inläggning på intensivvårdsavdelningen för nyfödda kartläggs också bland barnen. Studierna beräknas vara klara under 2022.

- Vår förhoppning är att kunna identifiera vilka överviktiga gravida som kan vara mest hjälpta av förebyggande åtgärder i syfte att minska riskerna för deras barn, fortsätter Emelie Lindberger. Att mäta fettfördelningen hos den gravida kvinnan i samband med rutinultraljudet skulle i framtiden kunna vara ett komplement till att mäta BMI för att bedöma risken för komplikationer hos barnet i nyföddhetsperioden.



FAKTA: Studien steg för steg

  • Drygt 3 000 gravida kvinnor fick under perioden 2015-2017 genomgå ultraljudsmätningar av bukfett och underhudsfett i samband med rutinultraljud på Akademiska sjukhuset.
  • Mätningarna gjordes av barnmorskor som fått särskild utbildning i att ta dessa mått i samband med rutinultraljudet.
  • Fettmåtten samlades i en databas dit övrig information om mödrar och barn sedan länkas.
  • För mödrarna länkas information om ålder, BMI vid inskrivning i mödravården, rökvanor, om kvinnan var förstföderska eller omföderska samt eventuella kroniska sjukdomar från elektroniska patientjournaler.
  • För barnen samlas information om graviditetslängd, barnens kön, födelsevikt, Apgar-poäng, navelsträngs-pH och blodsocker från elektroniska barnjournaler. Eventuell inläggning på neonatalavdelning länkas från svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ).


För mer information/intervju, kontakta:

Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-634 67 51, e-post: emelie.lindberger@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Ladda ned bild
Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Lovande Alzheimerbehandling prövas i studie på Akademiska18.9.2020 08:30:00 CESTPressmeddelande

Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom, endast symtomlindrande läkemedel. Som ett av fyra svenska universitetssjukhus medverkar Akademiska i den globala CLARITY-studien, där man utvärderar om en monoklonal antikropp, BAN2401, kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan, vilket lyfts fram med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Säkrare riskbedömningar vid handintensivt arbete målet för studie på Akademiska31.8.2020 08:30:00 CESTPressmeddelande

Handintensivt arbete kan förekomma i många branscher och kan leda till besvär och skador i händer, armar nacke och skuldra. Från hösten 2021 ska personal vars arbete belastar händerna mycket erbjudas medicinska kontroller, enligt nya regler från Arbetsmiljöverket. En utmaning är att veta var gränsen går till att arbetet blir så belastande att det kan vara skadligt. Forskare på Akademiska sjukhuset ska inom ramen för en studie ta fram metoder för riskbedömningar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum