Akademiska sjukhuset

Hälsoeffekter på nyfödda till kvinnor med bukfetma fokus för studie

Dela
Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem bland gravida. Tidigare studier har visat att gravida kvinnor med bukfetma föder stora barn. Nu vill forskare på Akademiska sjukhuset ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade förebyggande insatser, exempelvis att man mäter fettfördelningen hos överviktiga kvinnor i samband med ultraljudsundersökningar.
Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.

- Fettet i kroppen kan lagras på olika sätt, till exempel under huden eller inuti bukhålan.Vi tror att gravida kvinnor som lagrar fett inuti bukhålan löper större risk att föda barn som drabbas av komplikationer under nyföddhetsperioden jämfört med kvinnor som lagrar fett kring lår och höfter. Området är ännu relativt outforskat, säger Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik på Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

I studien, som delvis finansieras av Region Uppsalas riktade forskningsmedel för 2021 och 2022, studerar forskarna drygt 3000 kvinnor som gjort rutinultraljud i mitten av graviditeten på Akademiska sjukhuset mellan 2015 och 2017 då även mätning av bukfett och underhudsfett gjordes.

Nästa steg i studien är att jämföra mängden bukfett och underhudsfett hos den gravida kvinnan med eventuella komplikationer hos de nyfödda barnen.

Forskarna undersöker ifall de nyfödda barnens haft avvikande blodsockernivåer, eller ifall barnen varit allvarligt sjuka. Då utgår forskarna från så kallade Apgar-poäng, ett poängsystem som används för att avgöra vårdbehov för ett nyfött barn. Även pH-värdet i navelsträngsblodet samlas in, ett lågt pH-värde kan vara ett tecken på att barnet mått dåligt under förlossningen. Eventuellt behov av  inläggning på intensivvårdsavdelningen för nyfödda kartläggs också bland barnen. Studierna beräknas vara klara under 2022.

- Vår förhoppning är att kunna identifiera vilka överviktiga gravida som kan vara mest hjälpta av förebyggande åtgärder i syfte att minska riskerna för deras barn, fortsätter Emelie Lindberger. Att mäta fettfördelningen hos den gravida kvinnan i samband med rutinultraljudet skulle i framtiden kunna vara ett komplement till att mäta BMI för att bedöma risken för komplikationer hos barnet i nyföddhetsperioden.



FAKTA: Studien steg för steg

  • Drygt 3 000 gravida kvinnor fick under perioden 2015-2017 genomgå ultraljudsmätningar av bukfett och underhudsfett i samband med rutinultraljud på Akademiska sjukhuset.
  • Mätningarna gjordes av barnmorskor som fått särskild utbildning i att ta dessa mått i samband med rutinultraljudet.
  • Fettmåtten samlades i en databas dit övrig information om mödrar och barn sedan länkas.
  • För mödrarna länkas information om ålder, BMI vid inskrivning i mödravården, rökvanor, om kvinnan var förstföderska eller omföderska samt eventuella kroniska sjukdomar från elektroniska patientjournaler.
  • För barnen samlas information om graviditetslängd, barnens kön, födelsevikt, Apgar-poäng, navelsträngs-pH och blodsocker från elektroniska barnjournaler. Eventuell inläggning på neonatalavdelning länkas från svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ).


För mer information/intervju, kontakta:

Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska barnsjukhuset/Uppsala universitet, tel: 070-634 67 51, e-post: emelie.lindberger@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Det är känt att gravida kvinnor med bukfetma ofta föder stora barn. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade, förebyggande insatser.
Ladda ned bild
Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Emelie Lindberger, ST-läkare i pediatrik och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye