Kvinnor och män som läst naturvetenskapliga utbildningar har i snitt nästintill likvärdiga ingångslöner. Det är ovanligt, jämfört med hur ingångslönerna ser ut för andra högskoleutbildningar. Till exempel visade en studie av SVT 2019 att det skiljer hela 7 000 kronor i lön mellan kvinnliga och manliga nyutexaminerade högskoleekonomer.

- Det här är oerhört glädjande. Vi kommer fortsätta att ge naturvetare som kommer ut på arbetsmarknaden samma råg i ryggen inför sin första löneförhandling oavsett kön. Sammantaget kan man säga att om man vill komma ut på en arbetsmarknad där vi sakta men säkert är på väg att utradera de oförklarade löneskillnaderna mellan män och kvinnor, bör man satsa på en naturvetenskaplig utbildning, säger Per Klingbjer förbundsdirektör på Naturvetarna.

Även de kvinnor och män som arbetat ett tag inom samma bransch ligger nära varandra i sin löneutveckling. Jämfört med hur det ser ut på arbetsmarknaden i stort, där det enligt Medlingsinstitutet skiljer 4,2 % mellan mäns och kvinnors löner, så är skillnaden för naturvetare betydligt lägre, 1,7 %. Enligt Naturvetarnas omvärldsanalys är detta troligtvis den lägsta siffra som hittills uppmätts på svensk arbetsmarknad.

- Det är positivt att det går åt rätt håll, men vi måste fortsätta arbeta för att gå mot ett 0-läge. Det finns ingen orsak till att det ska finnas osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor, säger Per Klingbjer.

En intressant aspekt är att skillnaderna är än mindre i privat sektor för de med en naturvetenskaplig högskoleutbildning.

-          I privat sektor var det endast 1,1 % för 2020. Vi tror att det kan hänga ihop med den lönemodell förbundet förespråkar med individuella samtal mellan chef och medarbetare och marknadsmekanismerna som styr i privat sektor, säger Per Klingbjer.

Att den oförklarade löneskillnaden är låg i privat sektor har heller inte att göra med ett generellt dåligt löneläge för naturvetare, utan såväl kvinnor som män har bra löner där jämfört andra sektorer.

Faktaruta:

De oförklarade löneskillnaderna får man fram när man tar hänsyn till skillnader i yrke, ålder och andra variabler i en så kallad regressionsanalys. Oförklarade löneskillnader kan, men behöver inte, utgöras av osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Oavsett att löneskillnaderna är just oförklarade, är det därför positivt att de minskar över tid.

 

Naturvetarnas regressionsanalys visar att de oförklarade löneskillnaderna mellan kvinnor och män i förbundet minskade från 2,7 % 2010 till 1,7 % 2020. Naturvetarna anser att detta är en positiv trend men målet är att det inte ska finnas några osakliga löneskillnader. För att detta ska bli verklighet krävs dels ingångslöner som är jämställda dels att kvinnor inte faller efter under de år då man bildar familj dels att inte en osaklig tillsättning av tjänster med högre lönelägen sker.