Höftprotesstudie utvidgas till Storbritannien för snabbare resultat
Närmare 20 000 personer i Sverige drabbas årligen av en höftfraktur. Merparten är äldre och sköra, och nästan alla behöver opereras för att komma på fötter igen. Forskare på Akademiska sjukhuset leder en studie där man undersöker om en ny sorts höftprotes, dubbelcup, kan minska risken för ur-led-hoppning. För att nå snabbare resultat inkluderas nu även patienter i Storbritannien.
- Att ledproteser hoppar ur led är ett mycket smärtsamt tillstånd som hundratals patienter som fått höftprotes efter fraktur på lårbenshalsen tyvärr drabbas av. I många fall måste patienterna opereras om. Målet med studien är att minska lidandet i en redan utsatt patientgrupp och sprida de nya rönen till ortopeder runtom i världen, säger Nils Hailer, ortoped och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som leder studien.
I dualitystudien, som startade i januari 2020, undersöker forskarna om man genom att använda en ny typ av höftprotes kallad dubbelcup kan minska frekvensen ur-led-hoppning efter att man opererat en felställd lårbenshalsfraktur med höftprotes.
Sedan starten har nästan 500 av de totalt 1 600 patienter som ska ingå i studien inkluderats. Detta är en av flera registerbaserade kliniska studier som drivs av ortopeder på Akademiska sjukhuset med mångmiljonstöd från Vetenskapsrådet för att förbättra vården av äldre patienter med höftfraktur.
- Nu har studien även fått stöd av National Institute for Health Research i Storbritannien, där en engelsk forskargrupp ska hjälpa till att inkludera fler patienter. På så sätt kommer vi att gå i mål fortare, förklarar Nils Hailer.
Ansvariga för studien i Sverige: Nils Hailer och Olof Wolf, båda ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Från Storbritannien: Xavier Griffin, Queen Mary University of London.
FAKTA: Operation vid höftledsbrott
Höftledsbrott kan opereras på olika sätt. Om patienten har en spricka eller ett brott på lårbenshalsen, där benändarna ligger i bra läge, brukar man fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Om patienten däremot har ett brott på lårbenshalsen, och benändarna har sämre förutsättningar att läka är det vanligt att man sätter in en konstgjord led, en höftprotes.
För mer information/intervju, kontakta:
Nils Hailer, överläkare i ortopedi och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018 – 611 44 67, e-post: nils.hailer@surgsci.uu.se
Olof Wolf, överläkare i ortopedi och docent vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-6111707, e-post: olof.wolf@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Sjukvårdens larmcentral i Uppsala använder video som komplement till samtal i nödsituationer30.6.2022 09:21:25 CEST | Nyheter
Sjukvårdens larmcentral i Uppsala är bland de första i landet med att införa video som komplement till samtal vid olyckor och allvarlig sjukdom. Ett pågående pilotprojekt visar på mycket god respons, bland annat säkrare bedömningar av skador och sjukdomstillstånd. Planen är att ta detta vidare till Sörmland och Västmanland i september.
Akademiska först i Sverige med bakteriedödande virus mot svåra protesinfektioner29.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Efter höft- och knäledsoperationer är infektioner kring protesen den vanligaste tidiga komplikationen. Infektionen är ofta svårbehandlad eftersom bakterier klänger sig fast på protesens metallytor och bildar en så kallad biofilm. Infekterade proteser behöver ofta tas ut och ersättas med nya implantat vilket är en smärtsam och långdragen process för patienten. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska börjat behandla svåra protesinfektioner med bakteriofager som skräddarsys utifrån vilka bakterier patienten drabbats av.
Överläkare i reumatologi på Akademiska tilldelas Gustaf Adolfsmedalj28.6.2022 15:36:36 CEST | Nyheter
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen i guld för betydelsefulla insatser vid universitetet.
Studie visar: Vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av ögoninflammation28.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Mer än vart femte barn med inflammatorisk ledsjukdom drabbas av reumatisk ögoninflammation med stor risk för ögonkomplikationer. Det visar en stor nordisk multicenterstudie där den svenska delen leds från Akademiska sjukhuset.
Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer22.6.2022 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer. Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum