Höftprotesstudie utvidgas till Storbritannien för snabbare resultat
- Att ledproteser hoppar ur led är ett mycket smärtsamt tillstånd som hundratals patienter som fått höftprotes efter fraktur på lårbenshalsen tyvärr drabbas av. I många fall måste patienterna opereras om. Målet med studien är att minska lidandet i en redan utsatt patientgrupp och sprida de nya rönen till ortopeder runtom i världen, säger Nils Hailer, ortoped och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet som leder studien.
I dualitystudien, som startade i januari 2020, undersöker forskarna om man genom att använda en ny typ av höftprotes kallad dubbelcup kan minska frekvensen ur-led-hoppning efter att man opererat en felställd lårbenshalsfraktur med höftprotes.
Sedan starten har nästan 500 av de totalt 1 600 patienter som ska ingå i studien inkluderats. Detta är en av flera registerbaserade kliniska studier som drivs av ortopeder på Akademiska sjukhuset med mångmiljonstöd från Vetenskapsrådet för att förbättra vården av äldre patienter med höftfraktur.
- Nu har studien även fått stöd av National Institute for Health Research i Storbritannien, där en engelsk forskargrupp ska hjälpa till att inkludera fler patienter. På så sätt kommer vi att gå i mål fortare, förklarar Nils Hailer.
Ansvariga för studien i Sverige: Nils Hailer och Olof Wolf, båda ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Från Storbritannien: Xavier Griffin, Queen Mary University of London.
FAKTA: Operation vid höftledsbrott
Höftledsbrott kan opereras på olika sätt. Om patienten har en spricka eller ett brott på lårbenshalsen, där benändarna ligger i bra läge, brukar man fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Om patienten däremot har ett brott på lårbenshalsen, och benändarna har sämre förutsättningar att läka är det vanligt att man sätter in en konstgjord led, en höftprotes.
För mer information/intervju, kontakta:
Nils Hailer, överläkare i ortopedi och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018 – 611 44 67, e-post: nils.hailer@surgsci.uu.se
Olof Wolf, överläkare i ortopedi och docent vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-6111707, e-post: olof.wolf@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum