Mycket har hänt sedan den första utgåvan av Palliativ vård som kom 2013. Samhället har förändrats och palliativ vård är i dag ett eget ämne med forskarutbildning. Boken bygger på empirisk forskning om patienters, närståendes och vårdpersonals erfarenheter av sjukdom nära döden.

- I dag vill patienter vara delaktiga i vårdprocessen. Vi lever även i ett mångkulturellt land där idéer om vad som är ett gott liv nära döden skiljer sig åt mer än tidigare, säger redaktörerna Birgitta Andershed och Britt-Marie Ternestedt.

Även coronapandemin har aktualiserat frågor om vad god palliativ vård innebär.

- Det har blivit extra tydligt att vården är ojämlik och att det saknas kunskap om palliativ vård, till exempel inom äldrevården. I boken finns kapitel som berör detta. Förhoppningsvis för pandemin med sig lärdomar, säger redaktörerna.

Bokens sju delar utgår från en humanistisk människosyn och hur det kan vara att möta döden under människans livscykel. Olika perspektiv vävs samman och ingår alla i ett förhållningssätt som handlar om att se den enskilda människan.

- Palliativ vård utgår från fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella behov. Det kräver mycket av vårdarna och att man gör sig delaktig i hur patienten tänker. Exempel på begrepp som belyses i boken är Identitet, Autonomi, Delaktighet, Smärta, Lidande, Sorg, Tröst och Mening, säger redaktörerna.

De båda redaktörerna är sjuksköterskor och professorer med mångårig teoretisk och praktisk erfarenhet i ämnet palliativ vård. De 39 medförfattarna är aktiva forskare inom området och bidrar med fördjupade kunskaper om hur ett gott liv nära döden kan främjas.

Boken riktar sig till studenter inom hälso- och sjukvårdsprogrammen, men även forskare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet. Den kan även användas som kompetensutveckling bland vårdpersonal.

Det är den enda heltäckande läroboken på svenska och samtidigt en gedigen kunskaps- och inspirationskälla för alla som arbetar med omhändertagandet av svårt sjuka och döende.

Christian Olsson (ur recension i BTJ-häftet nr 24/2020)

Om redaktörerna:

Birgitta Andershed är leg. sjuksköterska, dr med.vet., docent vid Örebro universitet och tidigare professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU). Hon var delaktig i de arbetsgrupper som på 1990-talet utvecklade hospiceavdelningen Gästhemmet Vitsippan, Örebro läns landsting. Hennes huvudsakliga forskningsområde är familjens och närståendes behov och situation, personcentrerad vård, vårdkultur och personalens situation. Återkommande begrepp i forskningen är delaktighet, utanförskap, förhållningssätt, stöd och samverkan.

Britt-Marie Ternestedt är leg. sjuksköterska och barnmorska, dr med.vet. och professor emerita vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Palliativt forskningscentrum. Hon var en av initiativtagarna till starten och utvecklingen av en hospiceavdelning i Örebro läns landsting, Gästhemmet Vitsippan, i dag en palliativ avdelning på Universitetssjukhuset i Örebro. Hennes huvudsakliga forskningsintresse rör personcentrerad palliativ vård med fokus på patientens ställning och hur denna kan stärkas. Tillsammans med medarbetare har hon utveckla en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Återkommande begrepp i forskningen är självbild, identitet, transition, vårdkultur och döden i samhället.