Stockholms läns sjukvårdsområde

Hur påverkar skärmanvändning barn och unga med funktionsnedsättning?

Dela

Är skärmanvändning bra eller dåligt? Podden Funka olika har släppt en serie i fyra avsnitt om hur barn och unga, med och utan funktionsnedsättning, använder skärm och nätet. Genom samtalen där olika forskare bjudits in vill serien skapa en mer nyanserad bild av skärmvanor.

I dag är i princip alla uppkopplade och mobila skärmar är en del av vår vardag. Vi umgås, roar oss och lär oss genom skärmen. Samtidigt står vissa grupper utanför och för andra kan skärmanvändning bli ett problem. 

-  Dagens debatt kring skärmvanor är polariserd.Den bilden vill vi nyansera genom serien. Syftet är att ge kunskap och öppna upp samtal och diskussioner kring livet bakom skärmen, säger Susann Smedberg, redaktör för Habilitering och Hälsas podd Funka olika.

Hur påverkas barn och unga av skärm?

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, har forskat om barns och ungas nätanvändning i över tjugo år. Elza vill ge en nyanserad bild av debatten om syn och sömn genom några allmänna råd:

-  Man måste titta upp från skärmen, man måste fästa blicken i fjärran med jämna mellanrum och man måste vara ute när det är dagsljus. Däremot kan man inte fastslå att den psykiska hälsan skulle vara kopplad till skärm, säger Elza Dunkels i podden Funka olika.

Lyssna på Elza Dunkels i avsnitt 1 Hur påverkas barn och unga av skärm

Barn och unga med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism, spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. De löper också en högre risk att utveckla ett problematiskt skärmanvändande.

-  En person som har svårt att reglera sina känslor har lättare att fastna i dataspel. Att inte kunna reglera sina känslor verkar vara en viktig aspekt i att utveckla ett beroende. Även koncentrationssvårigheter verkar förstärkas av skärmanvändning hos personer som redan har koncentrationssvårigheter. Andra påverkas inte så mycket. Därför är det ännu viktigare att personer med NPF inte tillbringar för mycket tid vid skärm, säger Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet i podden Funka olika

Lyssna på Lisa Thorell i avsnitt 4 Utmaningar med skärm för barn och unga med NPF

Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så?

En viktig skillnad är svårigheterna med att hantera lösenord och text. Även tillgången visar stora skillnader, framför allt för de unga vuxna som bor i gruppbostad.

- Det här är ett eftersatt område och det kan se väldigt olika ut i landet. Det finns kanske wifi på gruppbostaden, men den är främst till för personalen, säger Kristin Alfredsson Ågren, forskare, universitetslektor i arbetsterapi vid Linköpings universitet i podden Funka olika.

Lyssna på Kristin Alfredsson Ågren i avsnitt 3 Så använder unga med IF skärm

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Stefan Johansson, teknologie doktor och medarbetare på Begripsam, en organisation som bedriver forskning om tillgänglighet, forskar kring digitala klyftor.

-  De som gått i anpassad skola, så kallad särskola, löper stor risk att hamna utanför. De får inte de digitala kunskaper de behöver i skolan och inte heller senare i exempelvis daglig verksamhet, berättar Stefan Johansson i podden Funka olika.

 Lyssna på Stefan Johansson i avsnitt 2: Digital delaktighet vid funktionsnedsättning

 Om Funka olika

I podden Funka olika möts gäster med egen diagnos, anhöriga och andra experter. Samtalen tar upp hur det är att leva med funktionsnedsättning ur olika vinklar och ger tips som kan underlätta tillvaron.Första avsnittet släpptes år 2016 och genom åren har det blivit över 100 avsnitt. Podden ges ut av Habilitering & Hälsa i Region Stockholm som förändrar vardagen för barn och vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det kan vara autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning. Vi består av 30 specialistmottagningar i Region Stockholm som ger råd, stöd och behandling för att förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning medför.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Stockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde
Solnavägen 1
113 65 Stockholm

08-123 40 444https://www.slso.regionstockholm.se/

SLSO ansvarar för Region Stockholms egenägda hälso- och sjukvård inom områdena psykiatri, primärvård, geriatrik, ASIH, närakuter, somatisk specialistvård, habilitering och hjälpmedel samt ansvarar för Regionalt kunskapscentrum för kris och katastrofpsykologi. Vi bedriver också omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dessa områden tillsammans med Karolinska Institutet (KI) och andra lärosäten. Tillsammans är vi cirka 12 000 medarbetare och en av Sveriges största vårdgivare. 

Följ Stockholms läns sjukvårdsområde

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Stockholms läns sjukvårdsområde

Psykiatri direkt får högsta betyg av patienterna – ett uppskattat samarbete mellan primärvården och psykiatrin15.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

För drygt två månader sedan öppnade Tjänsten Psykiatri direkt via appen Alltid öppet som ett pilotprojekt för patienter listade vid några regiondrivna vårdcentraler i Region Stockholm. Enkätsvar från patienter som använt tjänsten visar att de är nöjda med den hjälp de fått hos Psykiatri direkt och att de tycker den varit lätt att komma i kontakt med.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum