– Vi befinner oss mitt i ett teknikskifte där svensk industri ställer om och har alla möjligheter att skapa grön konkurrenskraft, något som bidrar till fler jobb och välstånd i hela landet. Men ska det ske, måste företagens möjlighet att våga investera öka och då behöver de såväl kostnadskontroll som förutsägbarhet, långsiktighet och stabilitet. Därför förordar vi en längre avtalsperiod, säger Per Widolf.

Under kommande år planerar svenska industriföretag miljardinvesteringar. Inte minst i norra Sverige, där investeringar nu sker i stor skala, i utökad gruvdrift och i helt nya produktionsanläggningar med ny teknik som aldrig tidigare använts. Inom kommande tre år ska basindustrin anställa omkring 11 000 personer – detta enbart i norra Sverige. Räknar man med hela landet och med underleverantörer handlar det om betydligt fler.

– Skapas det då inte rätt förutsättningar finns risken att företagsidéer och affärer inte blir av eller att etableringar sker i något annat land i stället, konstaterar Per Widolf.

Längre avtal ger också andra samhällsaktörer förutsägbarhet

Vidare understryker Per Widolf att ett längre avtal är förenligt med Industriavtalets syfte och påminner om att Industriavtalet är en institution som har stått stabil under flera kriser, nu senast under Coronapandemin.

– Ett längre avtal ger inte bara hela den svenska arbetsmarknaden långsiktiga spelregler, utan det ger också andra samhällsaktörer förutsägbarhet och detta är viktigt i de turbulenta tider som vi befinner oss i med hög inflation, krig i Ukraina och geopolitiska spänningar, säger han.

– Vi står fortfarande långt ifrån våra fackliga motparter när det gäller nivån på avtalen. Utgångspunkten i förhandlingarna är att stärka konkurrenskraften och därför måste vi också ha en kostnadskontroll. Våra kostnader här i Sverige får inte stiga mer än i våra konkurrentländer, avslutar Per Widolf.