Akademiska sjukhuset

Kortisonbehandling vid KOL ökar risken för benskörhet

Dela

Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.

– Kortison i kombination med långverkande luftrörsvidgande läkemedel är en viktig behandling vid KOL, särskilt för de patienter som har upprepade försämringsepisoder. Vår studie visar att inhalationsbehandling med kortison, så kallade inhalationssteroider, även kan ge biverkningar. Därför är det viktigt att ge behandlingen till de patienter som verkligen har nytta av den, säger Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset, som lett studien.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, påverkar lungorna och luftvägarna. Vanliga symtom är andfåddhet, att man orkar mindre och hostar slem. Sjukdomen orsakas framförallt av tobaksrökning genom att giftiga ämnen orsakar en inflammation i luftrören. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedelsbehandling ges för att lindra besvären. Det handlar oftast om luftrörsvidgande läkemedel (kort-och långtidsverkande), kortison, särskilda läkemedel mot försämringsperioder och syrgas.

I den så kallade ARCTIC-studien har forskarna utgått från nationella kvalitetsregister. Totalt har medicinsk data för 9651 patienter med diagnostiserad KOL samt en kontrollgrupp samlats in från 52 svenska vårdcentraler under perioden 2010-2014. Fokus var framförallt kopplingen mellan inhalationsbehandling med kortison (ICS) och alla slags frakturer relaterade till benskörhet, men även till behandling av benskörhet och andra incidenter kopplade till benskörhet.

– Uppföljning visade att cirka 20 procent av KOL-patienterna hade minst en incident kopplad till benskörhet jämfört med cirka 13 procent i kontrollgruppen. Vi såg också en tydlig koppling till dosen kortison, att mer intensiv behandling ökade risken avsevärt. Detta talar för att man ska vara noggrann när man ordinerar inhalationssteroider vid KOL, så att man behandlar de patienter där man har störst förväntad nytta, säger Christer Jansson.

Nota bene: ARCTIC-studien har publicerats i European Respiratory Journal.

För mer information/intervju, kontakta:
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 41 15, e-post: christer.janson@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Ladda ned bild
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum