Akademiska sjukhuset

Kortisonbehandling vid KOL ökar risken för benskörhet

Dela

Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.

– Kortison i kombination med långverkande luftrörsvidgande läkemedel är en viktig behandling vid KOL, särskilt för de patienter som har upprepade försämringsepisoder. Vår studie visar att inhalationsbehandling med kortison, så kallade inhalationssteroider, även kan ge biverkningar. Därför är det viktigt att ge behandlingen till de patienter som verkligen har nytta av den, säger Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset, som lett studien.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, påverkar lungorna och luftvägarna. Vanliga symtom är andfåddhet, att man orkar mindre och hostar slem. Sjukdomen orsakas framförallt av tobaksrökning genom att giftiga ämnen orsakar en inflammation i luftrören. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedelsbehandling ges för att lindra besvären. Det handlar oftast om luftrörsvidgande läkemedel (kort-och långtidsverkande), kortison, särskilda läkemedel mot försämringsperioder och syrgas.

I den så kallade ARCTIC-studien har forskarna utgått från nationella kvalitetsregister. Totalt har medicinsk data för 9651 patienter med diagnostiserad KOL samt en kontrollgrupp samlats in från 52 svenska vårdcentraler under perioden 2010-2014. Fokus var framförallt kopplingen mellan inhalationsbehandling med kortison (ICS) och alla slags frakturer relaterade till benskörhet, men även till behandling av benskörhet och andra incidenter kopplade till benskörhet.

– Uppföljning visade att cirka 20 procent av KOL-patienterna hade minst en incident kopplad till benskörhet jämfört med cirka 13 procent i kontrollgruppen. Vi såg också en tydlig koppling till dosen kortison, att mer intensiv behandling ökade risken avsevärt. Detta talar för att man ska vara noggrann när man ordinerar inhalationssteroider vid KOL, så att man behandlar de patienter där man har störst förväntad nytta, säger Christer Jansson.

Nota bene: ARCTIC-studien har publicerats i European Respiratory Journal.

För mer information/intervju, kontakta:
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 41 15, e-post: christer.janson@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Personer med KOL, som behandlas med kortison, löper betydligt större risk att drabbas av benskörhet och därmed frakturer, enligt en forskningsstudie.
Ladda ned bild
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Psykiatriläkare varnar: Covidinfektion kan utlösa psykos20.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Både epidemiologiska och registerbaserade studier visar att autoimmun sjukdom och allvarliga infektioner tredubblar risken för psykos. Likaså att individer med psykotiska störningar löper cirka 50 procents förhöjd risk för autoimmuna sjukdomar. Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete8.7.2021 17:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ärftlig risk att utveckla lungcancer och vissa autoimmuna sjukdomar kan förklara varför en del patienter drabbas av svår, livshotande covid-19-sjukdom. Det framgår av en internationell genetisk forskningsstudie publicerad i Nature där man identifierat 13 specifika genvarianter och där forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samt Karolinska institutet medverkat.

Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning7.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum