Kortisonbehandling vid KOL ökar risken för benskörhet
Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.
– Kortison i kombination med långverkande luftrörsvidgande läkemedel är en viktig behandling vid KOL, särskilt för de patienter som har upprepade försämringsepisoder. Vår studie visar att inhalationsbehandling med kortison, så kallade inhalationssteroider, även kan ge biverkningar. Därför är det viktigt att ge behandlingen till de patienter som verkligen har nytta av den, säger Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset, som lett studien.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, påverkar lungorna och luftvägarna. Vanliga symtom är andfåddhet, att man orkar mindre och hostar slem. Sjukdomen orsakas framförallt av tobaksrökning genom att giftiga ämnen orsakar en inflammation i luftrören. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedelsbehandling ges för att lindra besvären. Det handlar oftast om luftrörsvidgande läkemedel (kort-och långtidsverkande), kortison, särskilda läkemedel mot försämringsperioder och syrgas.
I den så kallade ARCTIC-studien har forskarna utgått från nationella kvalitetsregister. Totalt har medicinsk data för 9651 patienter med diagnostiserad KOL samt en kontrollgrupp samlats in från 52 svenska vårdcentraler under perioden 2010-2014. Fokus var framförallt kopplingen mellan inhalationsbehandling med kortison (ICS) och alla slags frakturer relaterade till benskörhet, men även till behandling av benskörhet och andra incidenter kopplade till benskörhet.
– Uppföljning visade att cirka 20 procent av KOL-patienterna hade minst en incident kopplad till benskörhet jämfört med cirka 13 procent i kontrollgruppen. Vi såg också en tydlig koppling till dosen kortison, att mer intensiv behandling ökade risken avsevärt. Detta talar för att man ska vara noggrann när man ordinerar inhalationssteroider vid KOL, så att man behandlar de patienter där man har störst förväntad nytta, säger Christer Jansson.
Nota bene: ARCTIC-studien har publicerats i European Respiratory Journal.
För mer information/intervju, kontakta:
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 41 15, e-post: christer.janson@medsci.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Magnetstimulering prövas mot depression under graviditet27.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Ungefär 10-20 procent av alla gravida drabbas av depression, en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Magnetstimulering (TMS) har visat sig vara en effektiv och skonsam behandlingsmetod för depression i flera andra patientgrupper. Därför inleds inom kort en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där metoden ska utvärderas på gravida kvinnor.
Digital daglig styrning ska öka tillgängligheten på Akademiska20.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2021 införs digital daglig styrning sjukhusövergripande på Akademiska. Syftet är framförallt att säkerställa att sjukhusets samlade slutenvårdskapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ett exempel på digitala arbetssätt som tagit fart under coronapandemin.
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum