Kortisonbehandling vid KOL ökar risken för benskörhet
Benskörhet är vanligare hos personer med KOL än hos personer utan, och behandling med inhalationssteroider i hög dos ökar risken ytterligare. Det visar en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet om biverkningar av läkemedelsbehandling vilket uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.
– Kortison i kombination med långverkande luftrörsvidgande läkemedel är en viktig behandling vid KOL, särskilt för de patienter som har upprepade försämringsepisoder. Vår studie visar att inhalationsbehandling med kortison, så kallade inhalationssteroider, även kan ge biverkningar. Därför är det viktigt att ge behandlingen till de patienter som verkligen har nytta av den, säger Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi på Akademiska sjukhuset, som lett studien.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, påverkar lungorna och luftvägarna. Vanliga symtom är andfåddhet, att man orkar mindre och hostar slem. Sjukdomen orsakas framförallt av tobaksrökning genom att giftiga ämnen orsakar en inflammation i luftrören. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedelsbehandling ges för att lindra besvären. Det handlar oftast om luftrörsvidgande läkemedel (kort-och långtidsverkande), kortison, särskilda läkemedel mot försämringsperioder och syrgas.
I den så kallade ARCTIC-studien har forskarna utgått från nationella kvalitetsregister. Totalt har medicinsk data för 9651 patienter med diagnostiserad KOL samt en kontrollgrupp samlats in från 52 svenska vårdcentraler under perioden 2010-2014. Fokus var framförallt kopplingen mellan inhalationsbehandling med kortison (ICS) och alla slags frakturer relaterade till benskörhet, men även till behandling av benskörhet och andra incidenter kopplade till benskörhet.
– Uppföljning visade att cirka 20 procent av KOL-patienterna hade minst en incident kopplad till benskörhet jämfört med cirka 13 procent i kontrollgruppen. Vi såg också en tydlig koppling till dosen kortison, att mer intensiv behandling ökade risken avsevärt. Detta talar för att man ska vara noggrann när man ordinerar inhalationssteroider vid KOL, så att man behandlar de patienter där man har störst förväntad nytta, säger Christer Jansson.
Nota bene: ARCTIC-studien har publicerats i European Respiratory Journal.
För mer information/intervju, kontakta:
Christer Jansson, professor och överläkare inom astma och allergi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 41 15, e-post: christer.janson@medsci.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsorisker med hormonstörande miljögifter fokus för Uppsalasymposium7.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hormonstörande kemikalier (EDCs) kan störa kroppens hormonella system. Olika typer av EDCs förekommer i tex parfymer och kosmetika, livsmedelsförpackningar, brandskum, textilier och skor, elektroniska produkter, byggnadsmaterial samt på ytan av kassakvitton. För att uppmärksamma hälsoriskerna med EDCs anordnar Arbets- och Miljömedicin vid Akademiska sjukhuset ett symposium 8-9 december.
Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut2.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.
Nytt screeningverktyg och rätt information till patienten kan förebygga trycksår25.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Var sjunde patient som vårdas inneliggande på svenska sjukhus utvecklar trycksår. Detta orsakar mycket lidande och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. På Akademiska sjukhuset har ett nytt instrument för riskbedömning utvärderats, kallat Purpose-T, som ska hjälpa vården att tidigare hitta fler i riskzonen för att utveckla trycksår.
Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro.
Ortopedchef på Akademiska: Se upp för halkan!21.11.2022 09:44:36 CET | Pressmeddelande
Nu har vintern anlänt, med ökad risk för benbrott. I tider med snö och halka ökar antalet olycksfall på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset vilket innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum