Akademiska sjukhuset

Larmbehandling och läkemedel effektiva mot sängvätning

Dela
Att barn kissar i sängen är relativt vanligt. Nästan vart tionde barn i åldern 6-7 år drabbas och orsaken är oftast en överaktiv blåsa eller brist på hormonet vasopressin som gör att urinproduktionen minskar på natten. Numera finns behandlingar som hjälper de flesta; framförallt läkemedelsbehandling och/eller larmbehandling, som hjälper barnet att ställa om sömnen genom ett slags betingning. Ämnet lyfts på barnforskningens dag som arrangeras på Akademiska sjukhuset 13 april.
Nästan vart tionde barn i åldern 6-7 år drabbas av sängvätning. Numera finns effektiv behandling i form av Larmbehandling och hormonläkemedel. Detta lyfts fram på barnforskningens dag 13 april. Foto: Johan Alp (genbrebild vårdsituation)
Nästan vart tionde barn i åldern 6-7 år drabbas av sängvätning. Numera finns effektiv behandling i form av Larmbehandling och hormonläkemedel. Detta lyfts fram på barnforskningens dag 13 april. Foto: Johan Alp (genbrebild vårdsituation)

– Förr trodde man att sängvätning var en psykiatrisk/psykologisk åkomma. Freud hävdade att varje nattlig blåstömning motsvarar en sädesuttömning och beror på frustrerad sexualitet, men han hade totalfel. Det är en kroppslig åkomma som kan få psykologiska konsekvenser i form av dåligt självförtroende. Orsaken är en kombination av nattlig överproduktion av urin, nattligt överaktiv urinblåsa och att man har höga väckningströsklar. Hos majoriteten som drabbas finns ärftlighet med i bilden, säger Tryggve Nevéus, överläkare och professor i barnmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Tryggve Nevéus understryker att sängvätning alltid har varit en vanlig åkomma. I åldersgruppen 6-7 år är 5-10 procent drabbade, bland tonåringar cirka 3 procent och hos vuxna 0,5-1 procent. Han konstaterar att sängvätning är vanligare bland pojkar/män men att man ännu inte vet exakt varför.

– Att kissa i sängen är inte skadligt för kroppen, men det kan leda till att barnet får dåligt självförtroende. Hos flertalet växer det bort, men det är omöjligt att förutsäga när/om detta sker i det enskilda fallet, berättar han och fortsätter:

– Förr fanns bara ineffektiva behandlingar såsom psykoterapi eller så gav man ingen behandling alls. Nu har vi två förstahandsbehandlingar; larmbehandling som hjälper barnet att ställa om sömnen genom ett slags betingning, eller ett receptbelagt läkemedel som heter desmopressin. Det är ett konstgjort hormon, som ersätter det som många drabbade barn har brist av på natten och som minskar urinproduktionen. När dessa behandlingar inte fungerar finns andra läkemedel som andra- och tredjehandsalternativ.

Tryggve Nevéus konstaterar att små barn under sex år sällan tycker att sängvätning är besvärligt. Det vanliga är att barn sex år eller äldre behandlas, men även yngre barn kan i undantagsfall få behandling om de mår dåligt och är motiverade att få vård. Han betonar vikten av att aldrig skuldbelägga barn, att förklara att sängvätning inte är deras fel. För barn som är över fem år, och inte vill ha blöja på natten, kan en distriktssköterska eller uroterapeut (en sjuksköterska eller sjukgymnast som är specialist på urinvägarna och urinvägsbesvär) skriva ut så kallade inkontinenshjälpmedel, till exempel lakansskydd.

Barnforskningens dag arrangeras årligen av Akademiska Barnsjukhusets FoUU-råd för att uppmärksamma pågående forskning och utveckling.

Läs programmet.

Mer information om sängvätning finns på Svenska Enuresakademien.

Kontakt för media:
Tryggve Nevéus, överläkare och professor i barnmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
0706001301
tryggve.neveus@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Nästan vart tionde barn i åldern 6-7 år drabbas av sängvätning. Numera finns effektiv behandling i form av Larmbehandling och hormonläkemedel. Detta lyfts fram på barnforskningens dag 13 april. Foto: Johan Alp (genbrebild vårdsituation)
Nästan vart tionde barn i åldern 6-7 år drabbas av sängvätning. Numera finns effektiv behandling i form av Larmbehandling och hormonläkemedel. Detta lyfts fram på barnforskningens dag 13 april. Foto: Johan Alp (genbrebild vårdsituation)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye