Akademiska sjukhuset

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer

Dela

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Operation av patient med neuroendokrintumör i bukspottkörteln, så kallad pankreas-NET. På bilden syns fyra av sex endokrinkirurger i teamet: Olov Norlen , Peter Stålberg, Per Hellman och Branislav Klimacek.
Operation av patient med neuroendokrintumör i bukspottkörteln, så kallad pankreas-NET. På bilden syns fyra av sex endokrinkirurger i teamet: Olov Norlen , Peter Stålberg, Per Hellman och Branislav Klimacek.

- Resultaten visar att femårsöverlevnaden för patienter i studien var drygt 70 procent för de som efter borttagande av modertumören fick leverkirurgi och/eller lokal värmeablation (THA) av levermetastaser jämfört med 42 procent i kontrollgruppen. Det talar för att sådan behandling av dottersvulster kan erbjudas i ett försök att förbättra prognosen/överlevnaden, säger Olov Norlén, överläkare och sektionschef för endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Neuroendokrina tumörer (NET) är ett samlingsnamn för en relativt ovanlig typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanalen eller lungorna, men även i bukspottkörteln.

Den aktuella studien omfattade totalt 714 patienter som behandlades för metastaserad pankreas-NET (spridd endokrin cancer i bukspottkörteln) vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset åren 1995–2018, varav 589 på Akademiska. Fokus var de 108 patienter med bortopererad primärtumör i bukspottkörteln, som antingen genomgått lokal värmebehandling (ablation) eller kirurgi för sina levermetastaser.

Termisk hepatisk ablation (THA) är en lokal, ofta röntgenstyrd behandling, som innebär att man via en nål använder värmeenergi (mikrovågor eller radiovågor) för att behandla metastaserna i levern.

Enligt Olov Norlén går trenden mot alltmer minimalinvasiv kirurgi med titthål för fler diagnoser och ingrepp såsom vid leverkirurgi och operation för endokrina bukspottkörteltumörer. 

- De metoder som används minskar risken att skada frisk intilliggande vävnad, ger ofta mindre problem med smärta, kortade vårtider samt påskyndad rehabilitering jämfört med stor öppen kirurgi. Här spelar teknikutvecklingen en viktig roll liksom ökad användning av datortomografi, ultraljud och magnetkamera som gör att alltfler små tumörer upptäcks i ett tidigt skede, innan de börjat ge symptom, säger han.

På Akademiska sjukhuset finns bred kompetens inom området. Neuroendokrina tumörer är ett av fyra center of excellence jämte neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer på Akademiska är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling.

Vård av patienter med neuroendokrina tumörer är föremål för att bli Nationell Högspecialiserad Vård, NHV, som innebär att högspecialiserad vård koncentreras till som mest fyra enheter i landet. När det gäller NET inleds ansökningsförfarandet i september och i december förväntas Socialstyrelsen besluta vilka fyra enheter som får sådant nationellt ansvar.

- En ökad koncentration av avancerad vård är av stor betydelse för patienterna. Att vården av ovanliga tumörer centraliseras till färre kliniker förväntas leda till en mer jämlik vård nationellt. Kunskapsöverföring mellan enheterna kommer sannolikt också att bidra till den utvecklingen, framhåller Olov Norlén.


Studien publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Bristish Journal of Surgery Open. (BJSO).
Läs hela artikeln.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer (NET)

  • Kan uppkomma i flera olika organ varav de flesta finns i tunntarmen, många i lungan och övriga i andra organ som till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.
  • Gemensamt för tumörerna är att de i regel producerar olika hormoner, som kan ge upphov till olika symtom.
  • De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor
  • Det finns idag inga klara teorier om vad som orsakar NET.
  • Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte
  • Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att stoppa tumörtillväxten. Detta gäller framför allt tunntarms-NET, men även vissa NET i bukspottkörteln.
  • När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande kirurgi, läkemedel, värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling.

För mer information, kontakta:

Olov Norlén, överläkare och sektionschef endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 41, e-post: olov.norlen@akademiska.se

Peter Stålberg, överläkare och professor inom endokrinkirurgi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 46 11, e-post: peter.stalberg@akademiska.se

Bilder

Operation av patient med neuroendokrintumör i bukspottkörteln, så kallad pankreas-NET. På bilden syns fyra av sex endokrinkirurger i teamet: Olov Norlen , Peter Stålberg, Per Hellman och Branislav Klimacek.
Operation av patient med neuroendokrintumör i bukspottkörteln, så kallad pankreas-NET. På bilden syns fyra av sex endokrinkirurger i teamet: Olov Norlen , Peter Stålberg, Per Hellman och Branislav Klimacek.
Ladda ned bild
Peter Stålberg, tf FoU-direktör Akademiska sjukhuset (tillika överläkare inom endokrin kirurgi)
Peter Stålberg, tf FoU-direktör Akademiska sjukhuset (tillika överläkare inom endokrin kirurgi)
Ladda ned bild
Olov Norlén, överläkare och sektionschef för endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset. Foto: privat
Olov Norlén, överläkare och sektionschef för endokrin-och bröstkirurgi vid Akademiska sjukhuset. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer20.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården13.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie7.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum