Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie

Dela

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska belysa hur personer mår som genomgått könsbekräftande behandling. Här finns kunskapsluckor, enligt experter och forskare.
Ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska belysa hur personer mår som genomgått könsbekräftande behandling. Här finns kunskapsluckor, enligt experter och forskare.

- Det är känt att individer med könsdysfori är en grupp med ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa, diskriminering och våldsutsatthet. Vår förhoppning är att forskningsstudien ska täcka kunskapsluckor och ge vetenskapligt stöd i frågor som har betydelse för transvården, säger Fotios Papadopoulos, överläkare vid könsdysforimottagningen och forskare i psykiatri, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Fotios Papadopoulos framhåller att majoriteten av studierna på området är metodiskt svaga; att både Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) har publicerat relaterade kunskapsluckor och betonar behovet av mer forskning.

Vården vid könsdysfori är också ett område som Socialstyrelsen har bestämt ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård, för att koncentrera den högspecialiserade vården till färre regioner. Region Uppsala, genom Akademiska sjukhuset, är en av de regioner som har ansökt om att få bedriva vård för könsdysfori som nationell högspecialiserad vård.

Fokus för dessa studier är om könsbekräftande behandling är förknippad med bättre resultat avseende kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet (som diskriminering och våldsutsatthet), men också om behandlingen är förknippad med hälsorisker såsom stroke, hjärtinfarkt eller andra kroppsliga åkommor, samt psykisk ohälsa och suicidalt beteende. Forskarna ska också utvärdera vilka faktorer som är av betydelse för personer som beslutar att avbryta en pågående könsdysforiutredning, som avbryter pågående könsbekräftande behandling och som beslutar att genomföra en detransition, vilket i många fall innebär att återidentifiera sig med det kön man tilldelades vid födseln.

- Vi planerar att använda dels data från Svenska könsdysforistudien (SKDS), en pågående stor multicenter kohortstudie i Sverige, dels registerbaserade data på 10 000 individer med könsdysfori, deras syskon och 200 000 kontroller samt att genomföra kvalitativa intervjuer med utvalda individer, berättar Fotios Papadopoulos och fortsätter:

- SKDS-studien kommer att ge oss detaljerade kliniskt relevanta utfallsmått, registerdata tillräcklig statistisk styrka för att bedöma säkerhetsaspekter, till exempel mer allvarliga men sällsynta utfall såsom stroke. De kvalitativa studierna kommer att belysa faktorer som påverkar viktiga beslut bland personer med könsdysfori.

Enligt Fotios Papadopoulos kommer den genererade nya kunskapen att fylla viktiga kunskapsluckor och hjälpa myndigheterna att prioritera tjänsteutveckling och beslutsfattande inom könsdysfori.

Forskningsprojektet, som består av flera delstudier, finansieras med anslag på 4,8 miljoner kronor från forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).


För mer information/intervju, kontakta:

Fotios Papadoupolos, överläkare och forskare i psykiatri, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, e-post: Fotis.Papadopoulos@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

Ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska belysa hur personer mår som genomgått könsbekräftande behandling. Här finns kunskapsluckor, enligt experter och forskare.
Ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska belysa hur personer mår som genomgått könsbekräftande behandling. Här finns kunskapsluckor, enligt experter och forskare.
Ladda ned bild
Fotis Papadopoulos, överläkare könsidentitetsmottagningen (vo psykiatri), Akademiska sjukhuset
Fotis Papadopoulos, överläkare könsidentitetsmottagningen (vo psykiatri), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum