Akademiska sjukhuset

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården

Dela
Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.
Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)

- För att hela organisationen ska kunna dra nytta av erfarenheterna och resultaten av det framgångsrika arbetsmiljöarbetet är det dock viktigt att förankra avdelningens uppdrag och förbereda för en bredare implementering, säger Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, huvudansvarig för studien.

Sjukvården har rapporterats vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress till följd av påfrestande psykosociala arbetsförhållanden. Vikten av medarbetarnas delaktighet i förändringsarbetet har länge beskrivits som nödvändigt för framgång och som ett villkor i arbetsmiljöinriktade förändringsprocesser.

I ett försök att uppnå detta öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning på Akademiska sjukhuset i september 2018, som drivits som ett treårigt projekt. Utfallet blev så positivt att sjukhusledningen i början av detta år beslutade att permanenta avdelningen och omvandla ytterligare två vårdavdelningar inom specialmedicin till utvecklingsavdelningar. Dessa avdelningar har ett vanligt vårduppdrag och samtidigt ett utvecklingsuppdrag att förbättra arbetsmiljön och sprida framgångsrika arbetssätt på sjukhuset.

På den kirurgiska utvecklingsavdelningen har arbets- och miljömedicin bidragit med ett system som kallas Stamina för att stötta utvecklingsarbete i arbetsgrupper samt att med upprepade intervjuer följa erfarenheterna av detta.

Syftet med studien, som pågått sedan hösten 2018, har varit att undersöka medarbetarnas upplevelser av vilka stödjande och hindrande faktorer de upplevde i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö på utvecklingsavdelningen.

- Medarbetarna beskriver en gemensam utvecklingsidentitet som en stödjande faktor i utvecklingsarbetet och lyfter skillnaden mot tidigare arbetsplatser där erfarenheten är att utvecklingsinitiativ ofta väckt motstånd, berättar Magnus Svartengren och fortsätter:

- En positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna beskrivs som en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Det öppna diskussions- och beslutsklimatet, fokus på det de själva kan påverka och viljan att ställa om och anpassa sig efter rådande omständigheter lyfts fram som viktiga faktorer.

I intervjuerna framkommer också att medarbetarna upplever en misstro och bristande förståelse från andra i sjukhusorganisationen till varför utvecklingsavdelningen finns.

- En lärdom vi drar av resultaten är därför att det tidigt bör etableras en konkret spridningsplan om man önskar att erfarenheterna tas tillvara av andra medarbetare och avdelningar inom sjukhuset, avrundar Magnus Svartengren.

Läs hela artikeln i MDPI (International Journal of Environmental research and public health.

För mer information/intervju, kontakta:
Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; e-post: magnus.svartrengren@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Sjukvården anses vara en av de sektorer som har störst problem med arbetsrelaterad stress. En studie på Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelning visar att en positiv och utvecklingsvillig arbetskultur mellan kollegorna är en viktig källa till trivsel och fortsatt utvecklingsfokus även under ansträngda förhållanden. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye