Ny EU-rapport om kriget i Ukrainas inverkan på Europas ekonomiska återhämtning

Europeiska Investeringsbanken-EIB PRESSMEDDELANDE

(Inofficiell översättning)

Stockholm/Luxemburg, 14 juni 2022

• Handelsstörningar och inflation tynger företag och hushåll och hotar att spåra ur Europas återhämtning samt att trycka ned många medborgare i fattigdom.
• Tillväxtnedgången är särskilt uttalad i länder i närheten av Ukraina, men även andra EU-länder känner av trycket.
• En ökad andel av befolkningen riskerar att drabbas av fattigdom på grund av kriget
• Offentlig politik kan bidra till att minska riskerna för utsatta hushåll och företag, för att hålla fattigdom och konkurser på avstånd.

Kriget i Ukraina riskerar att vända upp och ned på Europas ekonomiska återhämtning. Högre energipriser och handelsstörningar kan destabilisera EU-företag som redan försvagats av pandemin. Samtidigt visar Europeiska investeringsbankens (EIB:s) ekonomiska modeller att stigande inflation kan pressa fler européer under fattigdomsgränsen. Den reala ekonomiska tillväxten i EU förväntas nu falla under 3 % 2022, en minskning från de 4 % som uppskattades av Europeiska kommissionen före kriget. En lågkonjunktur kan inträffa och ytterligare handelsstörningar eller ökade ekonomiska sanktioner skulle öka risken för den europeiska ekonomin.

Det här är några av de viktigaste resultaten i en ny rapport med titeln ”Hur illa är Ukrainas krig för den europeiska återhämtningen?” som publiceras i dag tisdag 14/06, av EIB. Den nya rapporten analyserar den ekonomiska chock som kriget orsakat, och den efterföljande nedgången för hushåll, företag, banker och regeringar.

EU:s ekonomis återhämtning från covid-19-effekten stärktes ännu när kriget bröt ut. Ökad osäkerhet och högre mat-, råvaru- och energipriser påverkar investeringar och hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling, säger EIB:s vicepresident Ricardo Mourinho Félix. "Att upprätthålla en god samordning av den offentliga politiken kommer att vara avgörande för att hantera de ekonomiska effekterna av kriget och kommer att skicka en tydlig signal till marknaderna, minska osäkerheten och dämpa riskerna för en ny lågkonjunktur. EIB-gruppen är redo att förlänga långfristig finansiering till förmånliga priser för att skydda en grön, hållbar återhämtning och stödja en rättvis tillväxt för alla.”

"Inflation och högre energipriser utgör en ny risk för EU-företag som redan försvagats av pandemin. Våra modeller visar att på ett år ökar andelen företag som riskerar att bli konkurs från 10 % till 17 %. Som svar måste vi implementera tydliga policyer för att skydda företag och säkerställa att offentliga investeringar används fullt ut för att katalysera privata investeringar,” säger EIB:s chefsekonom Debora Revoltella, vars team skrev rapporten.

Ökad risk för fattigdom: hushållen kommer att drabbas olika mellan och inom länder

Den inflation som kriget har utlöst kan minska den verkliga privata konsumtionen i EU med 1,1 %, även om effekten kommer att variera mellan länder. Effekten kommer att märkas mer i länder där konsumtionen är mer känslig för energi- och livsmedelspriser, och där en relativt stor del av befolkningen riskerar fattigdom. Länder i centrala och sydöstra Europa tenderar att bli mer drabbade.

(Se graf 1.

Prishöjningar ökar andelen människor som riskerar att drabbas av fattigdom (% av människor som riskerar att drabbas av fattigdom till 2020 och ökning i procentenheter)

Källa: EIB:s uppskattningar. Notera: Andelen av befolkningen som riskerar att drabbas av fattigdom avser 2020 och redovisas i procent. Ökningen på grund av kriget redovisas i procentenheter.) 

Under covid-19-krisen var politiska åtgärder nyckeln till att hålla fattigdomen på avstånd. I den nuvarande krisen krävs politiska åtgärder för att minska riskerna för utsatta hushåll och för att upprätthålla social integration. 

Kriget innebär nya risker för EU-företag

EU-företag, särskilt mindre sådana, försvagades under covid-19-krisen. Deras förmåga att motstå indraget offentligt stöd var redan osäker. Kriget kommer att förvärra företagens sårbarhet på tre sätt:

(1) en minskning av exporten.

(2) lägre vinster på grund av högre energipriser;

(3) svårt att hitta finansiering, eftersom banker undviker risk.

Simuleringar på företagsnivå utförda av EIB tyder på att andelen företag som förlorar pengar kommer att öka från 8 % till 15 % på ett år, och att andelen företag som riskerar att gå i konkurs kommer att öka från 10 % till 17 % under samma period. Kemikalier och läkemedel, transporter, samt livsmedel och jordbruk är de sektorer som drabbas hårdast. Företag i länder närmare Ukraina och Ryssland, som Ungern, Polen, Lettland och Litauen, kommer att känna trycket. Företag i Grekland, Kroatien och Spanien kommer också att drabbas mer än EU-genomsnittet. 

(Se graf 2.

Ökning av andelen företag som rapporterar förluster (i procentenheter)

Källa: EIB:s uppskattningar.)

Ökningen av livsmedels- och energipriser kommer att drabba låginkomsthushåll oproportionerligt, men i varierande utsträckning mellan EU:s medlemsstater. Hushåll med lägre inkomster i de rikare länderna i Nord- och Västeuropa har bättre förmåga att absorbera prisökningen än hushållen i Central- och Sydöstra Europa, till stor del på grund av att sparande och inkomster totalt sett tenderar att vara högre.

Banker under tryck

Effekten på bankerna bör förbli begränsad, men företagens tillgång till externa finansieringskällor kan förvärras. Sammantaget har det europeiska banksystemet liten direkt exponering mot Ukraina, Ryssland och Vitryssland, förutom en handfull banker. Dessa banker har dock stärkt sina kapitalbuffertar tillräckligt för att stå emot nedskrivningen av en del av deras tillgångar i Ukraina och Ryssland. Trots det har kreditstandarderna börjat skärpas, särskilt i regionen Central-, Öst- och Sydösteuropa.

EU-ländernas finanser kommer sannolikt att försämras

Utgifterna kan öka när länder tar emot flyktingar, genomför omfördelningsåtgärder för att hjälpa hushållen att klara av energiprishöjningar och öka militärutgifterna. Intäkterna kommer sannolikt också att bli lägre än planerat med tanke på avmattningen i den ekonomiska aktiviteten, precis som militärutgifterna kommer att öka. Sammantaget förväntas budgetarna bli mest påverkade i EU-medlemmarna i grannlandet Ukraina och i Baltikum. Medel tillgängliga från Recovery and Resilience Facility kan ge regeringar finansiellt handlingsutrymme.

Bakgrundsinformation

Om Europeiska investeringsbankenEuropeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långfristiga låneinstitut och ägs av EU:s medlemsstater. Den gör långsiktig finansiering tillgänglig för sunda investeringar för att bidra till EU:s politiska mål både i och utanför Europa. EIB är verksam i cirka 160 länder. Det är en av de största multilaterala leverantörerna av klimatfinansiering i världen och tillkännagav nyligen att de kommer att låsa upp och stödja 1 biljon euro i investeringar i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet under decenniet fram till 2030. Minst 50 % av EIB:s finansiering kommer att gå till klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet till 2025. I slutet av 2020 kommer all EIB-gruppens finansieringsverksamhet att vara i linje med målen i Parisavtalet.

Presskontakter, EIB

Eva De Francesco, e.defrancesco@eib.org, tel.: + 352 437 986 637, GSM: + 352 691 289 150

Nikos Chrysoloras, n.chrysoloras@eib.org, tel.: +352 407 883 GSM: +32 473 134 760

Webbplats: www.eib.org/press — Media Office +352 4379 21000 press@eib.org