Ny process ska öka tillgången på organ för transplantation
Trots en stark donationsvilja i befolkningen utförs få donationer i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder. För att öka tillgången på njurar och andra organ pågår nu ett breddinförande av DCD nationellt. Detta innebär att kriterierna utökas och även omfattar avlidna, inte som tidigare endast hjärndöda som får livsuppehållande behandling. Under våren ska berörd personal på Akademiska utbildas i den nya processen. Förändringen uppmärksammas med anledning av europeiska donationsdagen 11 oktober.

- Planen är att under våren utbilda involverad personal på Akademiska sjukhuset för breddinförande av DCD inom vår sjukvårdsregion. Det finns mycket starkt intresse från alla sjukhusen. Syftet är att möjliggöra för fler svenskar att få sin önskan att donera uppfylld och att fler patienter kan bli transplanterade, säger Amir Sedigh, sektionschef för transplantation vid Akademiska sjukhuset.
Bakgrunden är paradoxen att närmare åtta av tio svenskar uppger sig villiga att donera organ/vävnader efter sin död, men att Sverige i jämförelse med andra europeiska länder uppvisar en låg donationssiffra.
I Sverige tillämpas sedan 1988 en process för donation av organ från avlidna kallad DBD, Donation after Brain Death, att organ doneras efter primär hjärnskada/hjärndöd vilket i praktiken innebär att endast personer som får livsuppehållande behandling (respirator, blodtryckshöjande läkemedel m.m) inom intensivvården kommer ifråga. Nu ska en annan process införas som komplement kallad DCD, Donation after Circulatory Death, vilket innebär att organ kan omhändertas från avlidna.
Som ett av sex utvalda sjukhus deltog Akademiska i en nationell pilot, det så kallade DCD-projektet som startade 2016. Piloten avslutades med en nationell slutkonferens i mars 2020 i syfte att implementera DCD inom svensk hälso- och sjukvård.
- Den första patienten som fått en njure via DCD-processen transplanterades på Akademiska 2019. Totalt har ett tjugotal patienter transplanterats med njurar från DCD-donatorer på pilotsjukhusen i Sverige. När processen är implementerad nationellt räknar vi med ett tillskott på 40-80 DCD-donatorer vilket kan resultera i 80-160 njurar, 40-80 levrar och 40-80 lungor för transplantation, avrundar Amir Sedigh.
DCD-processen i korthet:
- Omfattar döende patienter som vårdas på grund av en allvarlig sjukdom eller skada på en intensivvårdsavdelning med livsuppehållande behandling (respirator, blodtryckshöjande läkemedel m.m.).
- Ansvarig läkare inom intensivvården gör mycket noggrann medicinskutredning, som visar att den aktiva vården inte längre är till medicinsk nytta. Beslutet om avbrytande av livsuppehållande behandling förankras hos de närstående vid ett brytpunktssamtal.
- Från och med detta inriktas behandlingen i stället på palliation i livets slutskede.
- Transplantationsenheten kontaktas för bedömning om patienten är medicinskt lämplig som donator.
- I ett separat samtal med patientens närstående erbjuder ansvarig läkare möjligheten för patienten att donera organ efter sin död. Erbjudandet är en del av vården i livets slutskede.
- Samtycke för donation utreds tillsammans med de närstående.
- Efter att samtycket har utretts innebär det att endast de som önskar donera förbereds för donationsingrepp. För de som inte önskar donera avbryts livsuppehållande behandling på IVA och palliation inleds.
För mer information och/eller intervju, kontakta:
Amir Sedigh, överläkare i kirurgi och sektionschef för transplantation vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 28, e-post: amir.sedigh@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Digital daglig styrning ska öka tillgängligheten på Akademiska20.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2021 införs digital daglig styrning sjukhusövergripande på Akademiska. Syftet är framförallt att säkerställa att sjukhusets samlade slutenvårdskapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ett exempel på digitala arbetssätt som tagit fart under coronapandemin.
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
Akademiska först med byte av mekanisk klaffprotes på slående hjärta22.12.2020 12:30:00 CET | Pressmeddelande
Byte av hjärtklaffar är ofta grannlaga på sköra patienter. Nu har kirurger inom thoraxkirurgi på Akademiska sjukhuset lyckats utföra ett byte av en mekanisk klaffprotes utan att stanna hjärtat, en så kallad TAVI-hybrid-operation. Det är det första kända fallet någonsin där ett sådant klaffbyte genomförts.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum