Ny prognos från Försäkringskassan 2017

De lägre utgifterna beror delvis på att SCB sänkt befolkningsprognosen vilket ger en sänkande inverkan på en rad förmåner, framför allt inom barnbidrag och föräldraförsäkringen.

Prognosen för assistansersättningen sänks, bland annat till följd av en mer dämpad timutveckling och färre brukare. Även prognoserna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningar har justerats ner, främst på grund av ett lägre nybeviljande av aktivitets- och sjukersättningar och en förkortad varaktighet inom sjukpenning.

- Det innebär att även prognosen för sjukpenningtalet justeras ner något. Sjukpenningtalet har ökat sedan 2011, men ökningen ser nu ut att ha brutits. Enligt prognosen kommer sjukpenningtalet att fortsätta minska i svag takt under hela prognosperioden, säger Axel Arvidsson, t.f. prognoschef på Försäkringskassan.

De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 206 miljarder kronor 2017. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 220 miljarder kronor 2021. Prognoser är osäkra och osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.

Nästa prognos från Försäkringskassan presenteras den 31 juli.

Bifogat: prognos maj 2017

Kontakt

Vill du veta mer eller ha hjälp med kontakt: ring presstjänsten på 010-116 98 88.

Om Försäkringskassan

Försäkringskassans vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Vi är en av Sveriges största myndigheter och ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen. Vi fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar och betalar ut drygt 200 miljarder kronor per år till barn och familjer, personer som lever med funktionsnedsättning, sjuka, nyanlända och arbetssökande. Genom vår expertis och forskning bidrar vi till ny kunskap inom socialförsäkringen. Vi är drygt 13 000 medarbetare.