Ny prognos: Rekordstark jobbtrend inleder valåret

 – Arbetsgivarnas prognoser indikerar en stark återhämtning efter pandemin, där det nya året inleds med en kraftigt ökad sysselsättning i hela landet. De genomgående positiva framtidsutsikterna skapar goda förutsättningar för en stärkt arbetsmarknad. Om arbetsgivare i alla branscher och regioner ska kunna rekrytera i den takt de vill är det nu viktigt att snabbt anpassa sig till arbetsmarknaden efter pandemin, där människor i högre grad värderar flexibilitet, säger Mikael Jansson.

Snabb återhämtning i samtliga regioner
Sysselsättningstrenden för Sverige som helhet ligger på hela +34 procent, vilket innebär att svenska arbetsgivare förutspår en snabb återhämtning efter pandemitappet, genom en rekordhög takt i jobbtillväxten under det första kvartalet 2022. Optimismen återspeglas i hela landet, med en sysselsättningstrend på över +30 procent i samtliga regioner. Starkast siffror rapporterar arbetsgivarna i mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), med en jobbprognos på +42 procent.

Rivstart för parti- och detaljhandeln
Samtliga branscher i Arbetsmarknadsbarometern inleder året med positiva jobbprognoser. Snabbast återhämtning förväntas i parti- och detaljhandeln som rapporterar en sysselsättningstrend på hela +47 procent. Även arbetsgivare i byggbranschen och tillverkningsindustrin förutspår en rejäl återhämtning med en jobbprognos på +35 respektive +29 procent. Globalt uppvisar IT, Tech, telekom, media- och kommunikationsbranschen starkast prognos med +50 procent.

USA:s återhämtning snabbare än Kinas
Även i övriga Europa och stora delar av världen är prognosen fortsatt kraftfull inför 2022. Globalt sett har Peru och Indien störst förväntad efterfrågan på arbetskraft, med +51 respektive +49 procent. Även i USA rapporteras en positiv sysselsättningstrend, +41 procent, vilket är betydligt starkare än Kinas prognos på +25 procent. Sverige placerar sig på en sjätteplats av de 21 europeiska länder som ingår i undersökningen. Irland och Nederländerna har de mest positiva prognoserna i regionen med +47 procent.

– Om det finns en oro kring risken för en ny pandemivåg så ser det inte ut att avspegla sig på den globala arbetsmarknaden. I en svensk kontext är det intressant att se vad detta innebär för riksdagsvalet, där frågor som jobb och ekonomi kan bli mindre viktiga till förmån för exempelvis lag och ordning, vården eller klimatet, säger Mikael Jansson.

Mätningen genomfördes den 1-29 oktober.

Topplistor
Svenska regioners jobbprognoser
Branscherna som ökar mest
Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
Länderna med starkast jobbprognoser globalt

Bilagor
Metodologi (på engelska)

För mer information, kontakta gärna:
Hélène Belin, kommunikationschef ManpowerGroup Sverige, telefon 070-377 45 43
helene.belin@manpowergroup.se

ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer för det andra kvartalet 2022 presenteras den 8 mars.

Svenska regioners jobbprognoser
1. Mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), +42 procent
2. Östra Götaland, +35 procent
3. Stockholm- och Uppsalaregionen, +33 procent
3. Skåne och Blekinge län, +33 procent
5. Västra Götaland, +31 procent
6. Norra Sverige, +31 procent

Branscherna som ökar mest
1. Parti- och detaljhandeln, +47 procent
2. Andra tjänster (offentlig sektor samt transportsektorn), +44 procent
3. Byggbranschen, +35 procent
4. IT, Tech, telekom, kommunikation och media, +35 procent
5. Tillverkningsindustrin, +29 procent

Länderna med starkast jobbprognoser i Europa
1. Irland, +47 procent
1. Nederländerna, +47 procent
3. Portugal, +37 procent
4. Tyskland, +36 procent
4. Österrike, +36 procent
6. Belgien, +34 procent
6. Sverige, +34 procent
6. Turkiet, +34 procent
9. Spanien, +33 procent
10. Norge, +32 procent

Länderna med starkast jobbprognoser globalt
1. Peru, +51 procent
2. Indien, +49 procent
3. Brasilien, +47 procent
3. Irland, +47 procent
3. Nederländerna, +47 procent

Om sysselsättningstrenden
Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det första kvartalet 2022 förväntar sig 13 procent av de svenska arbetsgivarna att minska arbetsstyrkan, 40 procent förväntar sig en oförändrad sysselsättning medan majoriteten (44 procent) förutser en ökad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då + 31 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden + 34 procent.

Om ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer
ManpowerGroup Arbetsmarknadsbarometer (ManpowerGroup Employment Outlook Survey) har funnits i Sverige i 16 år och är den enda globala undersökning som mäter framtida sysselsättning, det vill säga hur arbetsgivare bedömer det kommande kvartalet i stället för att mäta vad som redan har hänt. Undersökningen baseras på intervjuer med drygt 59 000 arbetsgivare inom näringsliv och offentlig sektor i 44 länder. I Sverige har drygt 600 intervjuer genomförts.

Undersökningen är unik när det gäller storlek, geografisk spridning och branschtäckning. Tack vare undersökningens omfattning kan detaljerade analyser göras av både branscher och regioner. De som tillfrågas utgör ett representativt urval bland arbetsgivare i respektive land, och de har inte hämtats från Manpowers kundregister. Under drygt 60 år har samma fråga ställts till arbetsgivare i hela världen: ”How do you anticipate total employment at your location to change in the coming three months as compared to the current quarter?”. Resultatet av undersökningen är väl använt av beslutsfattare och analytiker världen över.

Information om metodiken
Metoden som användes för att samla in data för Employment Outlook har digitaliserats på 40 marknader för Q1 2022-rapporten. Tidigare kontaktades respondenterna via telefon, nu samlas svaren in online.
Respondenterna är medlemmar i dubbla opt-in onlinepaneler. Frågan och respondentprofilen förblir oförändrade. Organisationens och sektorns storlek är standardiserade i alla länder för att möjliggöra internationella jämförelser.
Från och med Q2 2020 används en metodik för att göra resultaten mer jämförbara globalt. I stället för att undersöka tio olika branscher har vissa kategorier som utgör en liten andel av den nationella arbetskraften vägts samman. Tillverkningsindustrin, byggbranschen, parti- och detaljhandeln, hotell- och restaurangbranschen samt tjänstesektorn (finans-, fastighets- och uppdragssektorn) kvarstår i undersökningen. I sektorn ”Annan produktion” ingår gruvnäringen, de gröna näringarna (jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske) samt energisektorn. I sektorn ”Andra tjänster” ingår offentlig sektor samt transportsektorn.
Förändringar i hur data viktas mellan länder har också förändrats. Tidigare bearbetades och viktades data olika utifrån länders och regioners storlek, men från och med Q2 2020 använder samtliga undersökta regioner samma analysmodell. Detta innebär att siffrorna blir mer konsekventa och internationellt jämförbara.