Ny rapport ger en överblick över en mediepolitik i förändring

Sedan mars 2020 har pandemin förändrat förutsättningarna för hela mediemarknaden men även påverkat konsumenterna, både i Europa och Sverige. En fråga som diskuterats tidigare men som i pandemins spår aktualiserats på nytt är frågan om hur man ska hantera och motverka desinformation som sprids på de sociala plattformarna. Kommissionen har tagit fram en handlingsplan för demokratin där bland annat frågan om desinformation lyfts fram. Dessutom har kommissionen tagit fram två nya lagförslag som presenterades i december 2020, Digital Service Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA). Båda förslagen strävar efter att på ett ändamålsenligt sätt reglera de stora globala plattformarna på den europeiska marknaden.

De förändringar vi nu ser i regelverken inom både Sverige och EU är att lagstiftningen omfattar allt mer on line-innehåll och plattformar.

Pandemiåret 2020 var även hårt för den svenska annonsmarknaden som gjorde ett historiskt tapp under förra året men ändå lyckades ta igen mer än väntat. Den redan hårt ansatta dagspressmarknaden fick möjlighet att söka krisstöd under hösten. Regeringen tog fram flera stöd för att hjälpa nyhetsmedierna att klara den värsta krisen och cirka 700 miljoner kronor delades ut i krisstöd.

I rapporten Medieutveckling 2021 – Mediepolitik kan du läsa mer om hur den svenska och europeiska medielagstiftningen ser ut och hur medier regleras beroende på plattform och landet de är registrerade i. Du kan även läsa om pågående utredningar och genomförda direktiv.

Bakgrund

Myndigheten för press, radio och tv har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom medieområdet och sprida kunskap om den till allmänheten. Myndigheten ska även publicera statistik och annan information om ägande- och branschstruktur, teknik, innehåll och ekonomiska förhållanden inom medieområdet. Som ett led i det arbetet publicerar myndigheten flera rapporter varje år om medieutvecklingen i Sverige. Den här rapporten beskriver mediepolitiken.