Nytt precisionsmedicinskt centrum i Uppsala banar väg för mer träffsäker diagnostik och behandling
21.6.2022 13:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter vård och behandling som är anpassad efter individen och där hänsyn kan tas till både ärftliga och andra faktorer såsom ålder, kön, medicinska värden, levnadsvanor med mera. På Akademiska sjukhuset används sedan ett par år utökad gensekvensering för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. Med den nya generationens sekvenseringsteknik (NGS) ökar möjligheterna till mer precis diagnostik och därmed säkrare val av behandling med önskad effekt.
- Inom cancervården har precisionsmedicin inneburit en revolution. Utvecklingen inom gentekniken har möjliggjort framtagande av nya läkemedel där man modifierar patientens egna celler som blir ett läkemedel skräddarsytt just för den individen. Det är den nya immunterapin CAR T-celler ett typexempel på, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor inom blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.
Behandlingen går ut på en genetisk modifiering av patientens egna immunförsvarsceller (T-celler), att man bygger en ny T-cellsreceptor som förs in i cellerna via en virusvektor så att de attackerar cancerceller och kan bota vissaom tidigare bedömdes obotligt sjuka. Uppsala var först i Europa med att genomföra studier och numera är terapin ett alternativ vid återfall av vissa lymfom och leukemier både som klinisk rutin och inom studier. Utveckling pågår för CAR T-cellsterapi även för andra cancerformer. Enligt Enblad kommer myelom först och sedan sannolikt solid cancer, dvs tumörer i exempelvis lunga, bröst, prostata, tjock- och ändtarm samt urinblåsa.
Ett annat område är diabetes, där man traditionellt har skiljt på typ 1- och typ 2-diabetes, men sjukdomen är heterogen och kan utvecklas och även kompliceras av andra sjukdomar på olika sätt.
- Olika insulinsorter, liksom mediciner med skilda verkningsmekanismer, kan vara bättre eller sämre lämpade för behandling av den enskilda individen. Med ökad kunskap om den unika diabetessituationen för varje individ, baserat på genetik, laboratorieprover, funktionell bildanalys och kontinuerliga glukosmätningar, skapas förutsättningar för en alltmer precisionsstyrd och individcentrerad vård, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrinologi/diabetes vid Akademiska sjukhuset.
Han framhåller vidare att ny kunskap om hur proteinuttryck skiljer sig mellan kroppens olika vävnader ökar förståelsen för hur målstyrda läkemedelsbehandlingar kan utvecklas.
- Vid behandling med insulinproducerande Langerhanska öar är cellterapiläkemedel högintressanta eftersom de har förmågan att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad, men också kan riktas mot unika receptorer och därmed ansamling av celler exempelvis i de Langerhanska öarna, avrundar han.
FAKTA: Precisionsmedicinsk centrum Uppsala - PMCU
Ett centrum i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Uppsala universitet invigt 21 juni 2022.
Syftar tillatt säkerställa att fler patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.
Genom gränsöverskridande forskning och innovation ska centrumet bidra till att nya lösningar kan utvecklas och implementeras i hälso- och sjukvården.
Läs mer om PMCU.
För mer information om Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, kontakta:
Andreas Scheutz, forsknings-och innovationsdirektör Region Uppsala:
070-564 68 40, andreas.scheutz@regionuppsala.se
Eva Tiensuu Janson, Stf vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci Uppsala universitet:
070-1679318, Eva.Tiensuu_Janson@medsci.uu.se
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset:
018-611 13 42, sjukhusdirektor@akademiska.se
För mer information/intervju om precisionsmedicin inom sjukvården, kontakta:
Gunilla Edblad, överläkare och professor inom onkologi:
070-611 21 60, gunilla.enblad@igp.uu.se
Per-Ola Carlsson, överläkare inom endokrinologi/diabetes och professor i medicinsk cellbiologi:
070-272 11 67, per-ola.carlsson@bcm.uu.se
Nyckelord
Bilder



Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
