Nytt precisionsmedicinskt centrum i Uppsala banar väg för mer träffsäker diagnostik och behandling

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter vård och behandling som är anpassad efter individen och där hänsyn kan tas till både ärftliga och andra faktorer såsom ålder, kön, medicinska värden, levnadsvanor med mera. På Akademiska sjukhuset används sedan ett par år utökad gensekvensering för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. Med den nya generationens sekvenseringsteknik (NGS) ökar möjligheterna till mer precis diagnostik och därmed säkrare val av behandling med önskad effekt.
- Inom cancervården har precisionsmedicin inneburit en revolution. Utvecklingen inom gentekniken har möjliggjort framtagande av nya läkemedel där man modifierar patientens egna celler som blir ett läkemedel skräddarsytt just för den individen. Det är den nya immunterapin CAR T-celler ett typexempel på, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor inom blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.
Behandlingen går ut på en genetisk modifiering av patientens egna immunförsvarsceller (T-celler), att man bygger en ny T-cellsreceptor som förs in i cellerna via en virusvektor så att de attackerar cancerceller och kan bota vissaom tidigare bedömdes obotligt sjuka. Uppsala var först i Europa med att genomföra studier och numera är terapin ett alternativ vid återfall av vissa lymfom och leukemier både som klinisk rutin och inom studier. Utveckling pågår för CAR T-cellsterapi även för andra cancerformer. Enligt Enblad kommer myelom först och sedan sannolikt solid cancer, dvs tumörer i exempelvis lunga, bröst, prostata, tjock- och ändtarm samt urinblåsa.
Ett annat område är diabetes, där man traditionellt har skiljt på typ 1- och typ 2-diabetes, men sjukdomen är heterogen och kan utvecklas och även kompliceras av andra sjukdomar på olika sätt.
- Olika insulinsorter, liksom mediciner med skilda verkningsmekanismer, kan vara bättre eller sämre lämpade för behandling av den enskilda individen. Med ökad kunskap om den unika diabetessituationen för varje individ, baserat på genetik, laboratorieprover, funktionell bildanalys och kontinuerliga glukosmätningar, skapas förutsättningar för en alltmer precisionsstyrd och individcentrerad vård, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrinologi/diabetes vid Akademiska sjukhuset.
Han framhåller vidare att ny kunskap om hur proteinuttryck skiljer sig mellan kroppens olika vävnader ökar förståelsen för hur målstyrda läkemedelsbehandlingar kan utvecklas.
- Vid behandling med insulinproducerande Langerhanska öar är cellterapiläkemedel högintressanta eftersom de har förmågan att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad, men också kan riktas mot unika receptorer och därmed ansamling av celler exempelvis i de Langerhanska öarna, avrundar han.
FAKTA: Precisionsmedicinsk centrum Uppsala - PMCU
Ett centrum i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Region Uppsala och Uppsala universitet invigt 21 juni 2022.
Syftar tillatt säkerställa att fler patienter får ta del av precisionsdiagnostik och precisionsbehandling.
Genom gränsöverskridande forskning och innovation ska centrumet bidra till att nya lösningar kan utvecklas och implementeras i hälso- och sjukvården.
Läs mer om PMCU.
För mer information om Precisionsmedicinskt centrum i Uppsala, kontakta:
Andreas Scheutz, forsknings-och innovationsdirektör Region Uppsala:
070-564 68 40, andreas.scheutz@regionuppsala.se
Eva Tiensuu Janson, Stf vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci Uppsala universitet:
070-1679318, Eva.Tiensuu_Janson@medsci.uu.se
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset:
018-611 13 42, sjukhusdirektor@akademiska.se
För mer information/intervju om precisionsmedicin inom sjukvården, kontakta:
Gunilla Edblad, överläkare och professor inom onkologi:
070-611 21 60, gunilla.enblad@igp.uu.se
Per-Ola Carlsson, överläkare inom endokrinologi/diabetes och professor i medicinsk cellbiologi:
070-272 11 67, per-ola.carlsson@bcm.uu.se
Nyckelord
Bilder



Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Hälsoriskbedömning klar: Falubors exponering för metaller har undersökts10.12.2025 16:00:00 CET | Pressmeddelande
Faluns tusenåriga historia av gruvdrift har satt omfattande spår i landskapet. Metaller som spridits från gruvdriften finns i dag i marken och kan påverka både miljö och hälsa. Under 2023 startade därför en omfattande undersökning av den förorenade marken i Falun. De preliminära resultaten visar bland annat att en liten mängd nedsvald jord i de mest förorenade områdena kan innebära risk för akut förgiftning.
Uppdaterad: Misstänkt för förgiftningarna häktad för grov misshandel8.12.2025 12:04:54 CET | Pressmeddelande
En person som är anställd vid Akademiska sjukhuset greps och anhölls under helgen. Måndagen den 8 december häktade domstolen på åklagarens begäran personen, skäligen misstänkt för grov misshandel genom förgiftning av fyra personer på Akademiska barnsjukhuset.
En person anhållen misstänkt för förgiftningarna6.12.2025 14:26:13 CET | Pressmeddelande
I början av november inledde polisen en förundersökning om försök till mord med misstanke om förgiftning. Detta efter att fyra medarbetare på samma avdelning på Akademiska barnsjukhuset insjuknat med liknande symtom under arbetstid. Idag har åklagare meddelat att man har gripit och anhållit en misstänkt person.
Nutrition vid kronisk njursjukdom – fokus för internationellt symposium i Uppsala28.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
På Akademiska sjukhuset läggs allt större vikt vid individuellt anpassad nutrition för patienter med kronisk njursjukdom. Detta sker bäst i ett multidisciplinärt samarbete mellan dietister, sjuksköterskor, läkare och forskare. Detta lyfts fram under ett internationellt symposium i Uppsala 30 november-1 december.
Intensiv magnetstimulering ska utvärderas mot ungdomsdepression26.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården som behandling för vuxna patienter med svårbehandlad depression, men har inte visat sig verksam på unga. En mer intensiv variant, som visat lovande resultat hos vuxna, har ännu inte testats på ungdomar. Nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera om den även är effektiv mot tonårsdepression.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
