Nytt projekt satsar på hållbart aluminium och rening

Aluminium har idag två svårigheter i sin framställning för att nå klimateffektivitet. Det första är koldioxidavtrycket för primäraluminiumframställning. Svensk energimix är mycket gynnsam ur klimatsynvinkel jämfört med andra länder. Tillsammans med Norge och Island har Sverige bland den grönaste elproduktionen i världen och det är därför mycket gynnsamt att producera både primär- och sekundäraluminium i Sverige, så länge som produktionen är elektrifierad. Genom användning av grön el blir den huvudsakliga koldioxidkällan de konsumerbara grafitanoderna som används vid primäraluminiumframställningen.

Det pågår en teknikutveckling av inerta elektroder som är ett tekniksprång som skulle innebära koldioxidfritt primäraluminium. Aluminiumet blir dock inte lika rent som vid användning av grafitelektroder. Det finns behov att antingen späda ut eller rena i första hand från järn i detta material.

Den andra svårigheten är energiåtgången för att tillverka primäraluminium. Tillverkningsproblemet löser man lättast genom att effektivt återvinna aluminium och detta betyder att försörjningskedjorna måste ses över för att bibehålla värdet i återvinningsprocesserna. Ett viktigt steg här är att kunna rena sekundäraluminiumet från föroreningar som järn och koppar som anrikas vid återvinningen men även att kunna hantera element som mangan, kisel och zink.

– Jag är mycket glad att kunna säga att detta projekt har potential att lösa problem som kommer att möjliggöra en betydande minskning av koldioxidavtrycket för den svenska aluminiumindustrin. Intresset för detta projekt är stort, med partners från hela spektrat, inklusive både primära och sekundära aluminiumproducenter, plåt- och extruderade profiltillverkare samt gjutindustrin, säger Anders Wollmar Jarfors, professor vid Jönköping University samt projektledare för KlirAl.

KlirAl har en total budget på 8,1 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu över 24 miljoner kronor i programmets utlysning ”Hållbar metallindustri - Materialförsörjning”. Det är sju nya forskningsprojekt som nu har beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.