Metalliska material

Nytt projekt ska lyfta aluminiumfrågor

Dela

SALMA, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska uppnå förbättrad prediktering av bearbetning i aluminium, och radikalt reducera behovet av kylsmörjningssystem.

Ulrika Brohede, forskare på Swerim och projektledare för SALMA. Foto: Anneli Nygårds
Ulrika Brohede, forskare på Swerim och projektledare för SALMA. Foto: Anneli Nygårds

Aluminium har ansetts ”lättbearbetat” och har därför inte granskats gällande skärande bearbetbarhet. Processerna körs ofta med stora mängder vatten för att skölja bort spånor i skärzonen och korrelationen mellan skärbarhet och materialegenskaper är inte lika utforskade och välkända som inom stål. Projektet ska leverera en modell för denna korrelation och designa ett test för utveckling av effektiva och gröna bearbetningsalternativ. Ett grönt alternativ är en ny verktygslösning för optimerade kylsmörjningssystem och torrbearbetning. Med nya hållbarhetsmål kommer bearbetbarheten att rankas med ett index för både produktivitet och hållbarhet.

– Projektet ska ta fram nya metoder för skärande bearbetning för att mäta både produktivitet och hållbarhet för verktygssystem i kombination med olika kyl-smörjsystem. Ett test ska tas fram för att lättare kunna göra utvärderingen på aluminiumlegeringar med olika sammansättning och mikrostruktur. Målet är högt satt med siktet på en helt torr process. Då skulle förutom besparingar kopplande till kemikalie- och vattenförbrukning även spånåtervinning kunna effektiviseras, samtidigt som arbetsmiljön i fabriken betydligt förbättras, säger Ulrika Brohede, forskare på Swerim och projektledare för SALMA.

De nya lösningarna för hållbar bearbetning som utvecklas i projektet kommer bidra till förbättrad bearbetbarhet för aluminiumlegeringar, lägre energiförbrukning genom nya högpresterande verktygslösningar, mindre kemikalieanvändning genom minimalsmörjsystem, mindre vattenanvändning genom torrbearbetning, rena spånor samt spånkompaktering vid maskinen för minskad hantering och transport, som sammantaget bidrar till en minskning av koldioxidutsläpp med cirka 30 procent.

– Jag ser fram emot att få lyfta aluminiumfrågor inom produktionsteknologi. Svensk aluminiumforskning släpar på flera områden vilket gör att tillverkande företag sökt forskningssamarbeten utanför Sverige. Nu hoppas jag att vi kan få mer fart runt ett så viktigt material som aluminium, att vi på ett konkurrenskraftigt sätt kan lyfta svensk aluminiumindustri tillsammans. I SALMA kommer vi att ta fram modeller och metoder för en mer hållbar skärande bearbetning av aluminium, som jag i förlängningen hoppas ska ge effekter i hela värdekedjan, säger Ulrika Brohede.

De företag som deltar i SALMA representerar aluminium-, verktygs- och komponenttillverkare och leverantör av kulsmörjsystem. Deltagande akademi och institut har spetskompetens inom materialmodellering och maskinbearbetning med industrifokus.

SALMA har en total budget på 8,2 miljoner kronor varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu cirka 50 miljoner kronor i programmets årliga programövergripande utlysning. Syftet med den årliga utlysningen är att erbjuda möjlighet till finansiering av forskningsprojekt som bidrar till Metalliska materials resultat- och effektmål, men som inte har passat in i innovationsprogrammets andra utlysningar.

Utlysningen är den nittonde utlysningen inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ulrika Brohede, forskare på Swerim och projektledare för SALMA. Foto: Anneli Nygårds
Ulrika Brohede, forskare på Swerim och projektledare för SALMA. Foto: Anneli Nygårds
Ladda ned bild

Om

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material syftar till att förverkliga den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material. Programmet är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsprogram och samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller.

 

 

Hantering av personuppgifter

Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.

 

Följ Metalliska material

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Metalliska material

Nytt projekt ska kombinera AM-teknik och gjutning21.12.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Additiv tillverkning är en vedertagen metod för att producera komplexa produkter och komponenter. På grund av den låga produktiviteten och det höga råmaterialpriset begränsas tekniken till låga volymer och relativt små komponenter. Gjutning har däremot under lång tid använts för att producera stora volymer, men med begränsningen till relativt enkla geometrier. Combi-CAM, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska nu se över hur en AM-teknik och gjutning kan kombineras.

Nytt forskningsprojekt gör djupdykning i pulverbäddsprocessen17.12.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Utvecklingen av den additiva tillverkningens ekosystem har flera tunga punkter, men där kvalitetssäkring, pulver-, material- och processutveckling är tre av de fem högst prioriterade områdena för nationellt stöd, identifierade av den svenska industrin. COMLINK, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, vars industripartner har identifierat att det är viktigt att kunna förutsäga och förhindra processinducerade byggfel (brade crash) och defekter på olika längdskalor genom en bättre förståelse för LPBF (Laser Powder Bed Fusion)-processen, vilket i sin tur säkerställer en robust AM-produktion.

Nytt projekt ska göra ståltrådstillverkning mer resurseffektiv14.12.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

I Sverige produceras mer än 250 000 ton ståltråd varje år och mer än 5 miljoner ton ståltråd produceras i Europa. För att tråddragningsprocessen ska fungera måste det finnas en fungerande smörjning som separerar trådens och dragverktygets yta. WOLS, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska göra den svenska tråddragningsindustrin mer resurseffektiv och konkurrenskraftig genom att genomföra en grundläggande genomlysning och optimering av samverkan mellan smörjmedel, smörjmedelsbärare, dragskiva och tråd.