Patienter som genomgår IVF-behandling ska få bättre råd om sex
Vilket behov har patienter som genomgår IVF-behandling av information, rådgivning och stöd om sexuell problematik? Det är fokus för en ny studie på Akademiska sjukhuset. Tidigare forskning har visat att personer som lider av ofrivillig barnlöshet och genomgår fertilitetsbehandling har eller kan komma att uppleva sexuella problem.
– IVF-behandling berör alla inblandade och inverkar på livet både fysiskt och psykiskt. Ett viktigt syfte med studien är att ta reda på hur patienterna upplever att sexualiteten påverkas, synliggörs och hanteras under behandling av ofrivillig barnlöshet. Vi vill öka förståelsen för vilka behov som finns av information, rådgivning och vård på fertilitetskliniker för dem som har sexuella problem. Här saknas studier i Sverige, säger Lisa Lindgren, kurator på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och forskningsassistent vid Uppsala universitet.
Provrörsbefruktning (IVF) är en behandling där ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen antingen av spermier från partner eller donator. Några dagar efter befruktningen sätts det befruktade ägget, embryot, in i livmodern av läkare.
Studien som beräknas pågå under perioden 2021-2022 finansieras delvis med riktade forskningsmedel från Region Uppsala. Den är en del i en kommande avhandling om sexuella och reproduktiva aspekter hos kvinnor.
– Vi kommer att intervjua patienter under pågående behandling vid reproduktionscentrum, Akademiska Sjukhuset. Deltagarna som inkluderas har olika könsidentitet, etnicitet och sexuell läggning. Efter insamling och analys kan resultaten förhoppningsvis användas för olika insatser som kan stärka patienters sexuella rättigheter och hälsa, fortsätter Lisa Lindgren.
Som exempel på lämpliga interventioner som främjar patienters rätt till sexuell hälsa nämner hon skriftlig sexologisk information utifrån patienters behov. Detta, menar hon, är en kostnadseffektiv metod som når många patienter. Ett annat exempel är underlag till kuratorer och annan psykosocial personal om vilket typ av stöd patienter efterfrågar, vilket skulle ge personalen möjligheter till kompetensutveckling och utveckling av det kliniska arbetet.
För mer information/intervju, kontakta:
Lisa Lindgren, kurator på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och forskningsassistent vid Uppsala universitet, tel: 018-611 36 13, e-post: lisa.lindgren@akademiska.se eller lisa.lindgren@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Professionssteget har skapat trygghet för nya sjuksköterskor25.9.2020 10:00:00 CEST | Nyheter
Under 2018 lanserades Professionssteget på Akademiska sjukhuset i syfte att i första hand hjälpa oerfarna sjuksköterskor att snabbare komma in i yrkesrollen. Nu, två år senare, visar en utvärdering att programmet varit betydelsefullt och skapat stöd och trygghet för nya medarbetare.
Ökad automation och slutenvårdsdoser ska stärka läkemedelsförsörjningen på Akademiska25.9.2020 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har som mål att ligga i framkant inom sjukhusfarmacin i Sverige och gör det inom flera områden redan idag. Nu bygger sjukhuset en mer effektiv läkemedelsförsörjning där manuella informationsöverföringar elimineras, med målet att öka patientsäkerheten vilket uppmärksammas på världsfarmaceutdagen 25 september.
Bästa tajmingen för gomspaltoperation fokus för studie på Akademiska25.9.2020 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Vilken är den bästa operationsmetoden vid gomspalt och när ska ingreppen göras? Det är fokus för två forskningsstudier på Akademiska sjukhuset där man bland annat ska utvärdera hur talutvecklingen påverkas av hur man opererar mjuka gommen och av att slutning av den så kallade restspalten i hårda gommen sker vid två års ålder jämfört med senare.
Mer träffsäker diagnos och behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom – fokus för studie på Akademiska23.9.2020 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Vid inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit finns stora individuella variationer. Vissa får mild och lättbehandlad sjukdom medan andra från debuten har en mer aggressiv sjukdom. En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling.
Lovande Alzheimerbehandling prövas i studie på Akademiska18.9.2020 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom, endast symtomlindrande läkemedel. Som ett av fyra svenska universitetssjukhus medverkar Akademiska i den globala CLARITY-studien, där man utvärderar om en monoklonal antikropp, BAN2401, kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan, vilket lyfts fram med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.
Färdighetsträning i grupp stärker ungdomar med ADHD14.9.2020 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler unga får diagnosen ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att strukturerad färdighetsträning i grupp, baserad på dialektisk beteendeterapi, kan vara en givande insats för ungdomar med ADHD.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum