Säkrare riskbedömningar vid handintensivt arbete målet för studie på Akademiska

– Det kan vara svårt både att hitta och bedöma risker, att veta var gränsen går. En checklista kan vara till hjälp för arbetsgivare och skyddsombud, men också för ergonomer inom företagshälsovården. På sikt är målsättningen att förebygga skador relaterade till belastning såsom exempelvis karpaltunnelsyndrom, säger Peter Palm, ergonom inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Arbets- och miljömedicin är en enhet inom Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Peter Palm leder forskningsprojektet som beräknas pågå under tre år och sker i samarbete med Arbets- och miljömedicin syd i Lund.

Han berättar att verksamheten i och med de nya reglerna fått mycket frågor om vad handintensivt arbete egentligen är. Alla organisationer, även ett sjukhus som Akademiska, ska inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete undersöka om handintensivt arbete förekommer.

Nu ska forskarna ta fram metoder som arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovård kan använda i samarbete för att hitta och bedöma risker.

Handintensivt arbete kan bland annat förekomma vid montering och paketeringsarbete, inom livsmedelsindustrin, lokalvård och även i vissa situationer inom vården. Ett exempel på rörelser man vet är skadliga är upprepade rörelser med hög kraft.

Inom ramen för projektet kommer forskargruppen att ta fram en checklista för att identifiera var handintensivt arbete kan förekomma. De ska även översätta ett amerikanskt instrument för riskbedömning, som kan användas när man vill bedöma risken i arbete som består av flera moment. Vidare ska man också ta fram en metod för att göra riskbedömningar utifrån mätningar av armbelastning, närmare bestämt muskelaktiviteten i underarmen, som styr handen.

– Målet är att kunna ge rekommendationer för hur länge man kan göra en viss arbetsuppgift, till exempel ”högst två timmar om dagen”, förklarar Peter Palm och fortsätter:

– Ett råd till branscher/yrken med handintensivt arbete är att begränsa tiden för handintensiva moment. Arbetet kan organiseras så att det blir mer variation i belastning. Likaså att försöka bygga bort moment som kräver höga kraftgrepp, eller där man utsätts för vibrationer och se till att arbetsredskapen har bra grepp så att man inte måste ta i så hårt eller arbeta med kraftig vinklade handleder.

Han betonar samtidigt arbetsgivarens ansvar att riskbedöma och vidta åtgärder för att minska risker vid handintensivt arbete. Först om risken kvarstår ska de ordna med medicinska kontroller.

Nota bene: AFA Försäkring finansierar forskningsprojektet med 2,9 miljoner kronor.

För mer information/intervju, kontakta:
Peter Palm, sjukgymnast (Ph.D, specialist inom ergonomi), Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, tel:018-611 36 47, e-post: peter.palm@medsci.uu.se