Akademiska sjukhuset

Smart medicinteknik utvecklar diabetesvården

Dela

Ett stort teknikskifte har skett inom diabetesvården de senaste åren, som ger patienterna nya verktyg att bättre följa och kontrollera sin behandling. På Akademiska sjukhuset används allt oftare smarta medicintekniska lösningar såsom sensorer för glukosmätning och olika appar. Region Uppsala ligger tillsammans med Västra Götaland bäst till i landet när det gäller glukoskontroll vid typ1-diabetes. Utvecklingen uppmärksammas på världsdiabetesdagen 14 november.

Sensorer för glukosmätning och olika appar blir allt vanligare inom diabetesvården. Med nya medicintekniska lösningar kan patienter med typ 1-diabetes bättre följa och kontrollera sin behandling. Foto: Genrebild från Mostphotos
Sensorer för glukosmätning och olika appar blir allt vanligare inom diabetesvården. Med nya medicintekniska lösningar kan patienter med typ 1-diabetes bättre följa och kontrollera sin behandling. Foto: Genrebild från Mostphotos

- Man kan verkligen tala om ett teknikskifte inom diabetesvården. Den största förändringen är att patienter med typ 1-diabetes fått fler hjälpmedel och bättre möjligheter till egenvård via kontinuerlig glukosmätning (CGM) och att vi fått alltmer smarta insulinpumpar som kan både gasa och bromsa med insulin. Patienterna har idag helt andra verktyg än för bara fem-tio år sedan och utveckling går snabbt framåt, säger Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Akademiska sjukhuset.

Sedan drygt tio år har Akademiska sjukhuset ett centre of excellence för typ1-diabetes, med särskilt fokus på utveckling av ny teknik, transplantation och stamcellsforskning. Region Uppsala ligger tillsammans med Västra Götalandsregionen bäst till i landet när det gäller glukoskontroll vid typ1-diabetes mätt med HbA1c under 48 respektive 52 mmol/mol (48 mmol/mol är för övrigt gränsen för diabetesdiagnos). Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har en hög användning av modern diabetesteknik med både CGM och pumpar.

- I Uppsala har runt nio av tio patienter med typ1- diabetes kontinuerlig glukosmätning (CGM) och drygt en tredjedel har en insulinpump. Vi använder dessutom alltmer smarta uppkopplade insulinpennor och är involverade i utveckling av denna nyare teknik inklusive dessa moderna insulinpennor. Även om sjukdomen tyvärr fortsatt är besvärlig så har tekniken i viss mån minskat bördan för många patienter, säger Jarl Hellman och fortsätter:

- De nya sensorerna och pumparna har även bidragit till att fler med diabetes vågar visa att de har en sjukdom via till exempel en synlig sensor på armen. Men det behövs support, även sådan som inte är kopplad till teknik och olika data såsom samtalsstöd vid behov, både via kurator och/eller särskilt diabetesutbildad psykolog, fortsätter Jarl Hellman.

Sjukhusets tydliga inriktning mot datadrivet kvalitetsarbete beskrivs som själva ”pulsådern” i förbättringsarbetet.

- Vi har sedan tidigare fått fint stöd inom IT och projektledning. En annan viktig komponent är det nationella diabetesregistret (NDR), ett av världens absolut främsta kvalitetsregister med ett tydligt fokus på kvalitetsutveckling, att hjälpa vården att bli bättre, lyfta fram olika vägar till framgång och presentera exempel på framgångsrika insatser vid olika kliniker, säger Jarl Hellman.

Tidigare i höstas stod det klart att Akademiska sjukhuset, enligt tidningen Newsweeks ranking, ligger kvar bland världens 50 främsta sjukhus på att utnyttja den mest avancerade teknologin inom vården.

- Det är ett fint kvitto på vårt arbete och visar att sjukhuset har synnerligen tydliga ambitioner inom teknikområdet. Diabetes är en av de sjukdomar där mer modern teknik verkligen har inverkat positivt till gagn för våra patienter. Nu behöver vi öka vårt fokus och satsa ännu mer inom mer avancerad teknologi med ambitionen att ytterligare stärka vår position i sammanhanget.

För mer information/intervju:
Jarl Hellman, överläkare och diabetesansvarig på Akademiska sjukhuset;
0706505575
jarl.hellman@akademiska.se






Nyckelord

Bilder

Sensorer för glukosmätning och olika appar blir allt vanligare inom diabetesvården. Med nya medicintekniska lösningar kan patienter med typ 1-diabetes bättre följa och kontrollera sin behandling. Foto: Genrebild från Mostphotos
Sensorer för glukosmätning och olika appar blir allt vanligare inom diabetesvården. Med nya medicintekniska lösningar kan patienter med typ 1-diabetes bättre följa och kontrollera sin behandling. Foto: Genrebild från Mostphotos
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Hälsorisker med hormonstörande miljögifter fokus för Uppsalasymposium7.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Hormonstörande kemikalier (EDCs) kan störa kroppens hormonella system. Olika typer av EDCs förekommer i tex parfymer och kosmetika, livsmedelsförpackningar, brandskum, textilier och skor, elektroniska produkter, byggnadsmaterial samt på ytan av kassakvitton. För att uppmärksamma hälsoriskerna med EDCs anordnar Arbets- och Miljömedicin vid Akademiska sjukhuset ett symposium 8-9 december.

Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut2.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.

Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum