Statens medieråd

Socioekonomiska faktorer bakom skillnader i ungas nyhetsanvändning

Dela

Nyhetsanvändningen och förtroendet för etablerade medier skiljer sig bland barn med olika bakgrund. Det visar en ny studie från Statens medieråd. - Föräldrarnas utbildning, inkomst och härkomst påverkar både i vilken grad barn tar del av nyheter och vilket förtroende de har för olika nyhetsmedier, säger Yvonne Andersson, analytiker vid Statens medieråd.

Statens medieråds nya studie visar att de demografiska faktorerna påverkar hur barnen upplever nyheter. Foto: Shutterstock.
Statens medieråds nya studie visar att de demografiska faktorerna påverkar hur barnen upplever nyheter. Foto: Shutterstock.

I dag är sociala medier viktiga kanaler för unga medborgare. Men vad är egentligen en nyhet – enligt ungdomarna? Vilka nyhetsleverantörer, plattformar och kanaler litar de på? Och vilka följder kan resultaten ha ur ett medie- och informationskunnighetsperspektiv? Frågorna får svar i Statens medieråds nya studie Nyhetens behag, som beskriver på vilka sätt barn och ungdomar i Sverige 2018 uppfattar, definierar och tar del av nyheter.

— Många undersökningar visar att unga använder sociala medier som nyhetskanaler. I den här studien ser vi att ungas förtroende för sociala medier som kanaler för nyheter är mycket lågt. Istället är det etablerade, välkända nyhetsmedier, i synnerhet SVT och TV4, som får störst förtroende, säger Yvonne Andersson, analytiker vid Statens medieråd.

 

Skillnader kvarstår

I studien framkommer skillnader i nyhetsanvändning samt förtroende för olika nyhetsmedier mot bakgrund av inrikes- och utrikesfödda föräldrar, barnens kön och föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst. Nyhetsanvändningen är högre bland barn med föräldrar som är högutbildade, höginkomsttagare och/eller födda i Sverige. Det är färre som har stort förtroende för de etablerade nyhetsorganisationerna bland barn med föräldrar som är lågutbildade, låginkomsttagare eller födda utrikes – och ingenting tyder på att skillnaderna minskar när barnen blir äldre.

 

Sociala aspekten av nyhetsanvändning

I sociala medier är de ungas nyhetsanvändning inbäddad i privata och sociala relationer och sammanhang.

— Att dela en nyhet i sociala medier är inte bara att dela information om en händelse, utan ett sätt att uttrycka något om sig själv. Det man delar och publicerar kan påverka intrycket andra får av en själv och därmed ens position i den sociala sfären, på gott och ont. Vill man förstå hur och varför ungdomar delar och kommenterar nyheter – eller inte gör det – måste man även beakta denna sociala aspekt av nyhetsanvändningen, säger Yvonne Andersson.

 

Fakta Nyhetens behag

  • Studien bygger på både data från en riksrepresentativ enkät och gruppintervjuer med ett mindre urval skolungdomar. Enkäten, som distribueras av SCB, är en del av Statens medieråds återkommande rapportserie Ungar & medier. I fokus för studien Nyhetens behag är barn mellan 9 och 18 år. De yngsta som intervjuats är 13 år.
  • Barn från 13 års ålder har en ganska traditionell uppfattning av vad nyheter är: sådant som är viktigt för samhället eller berör många. Samtidigt finns en viss glidning mot en mer subjektiv definition på så sätt att det som berör det egna jaget används för att urskilja vad som är nyheter, och framförallt vad som är viktiga nyheter.
  • Nyhetsanvändningen ökar med åldern och i det äldsta intervallet, 17–18 år, brukar 83 % ta del av nyheter. I åldrarna 9–12 och 13–16 är det något större andelar av flickorna än pojkarna som anger att de brukar ta del av nyheter. I den äldsta gruppen, 17–18 år, finns ingen sådan könsskillnad men däremot tar flickorna del av flera, olika nyhetsmedier än pojkarna. Med föräldrar som är högutbildade, höginkomsttagare och/eller födda i Sverige är nyhetsanvändningen bland barnen ofta högre.
  • Andelarna som har stort förtroende för de etablerade nyhetsorganisationerna är sammantaget lägre bland barn med föräldrar som är lågutbildade, låginkomsttagare eller födda utrikes. I åldern 13–16 år ökar förtroendet för Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio i takt med föräldrarnas utbildningsnivå medan förtroendet för Aftonbladet och Expressen tvärtom är störst bland barn med lågutbildade föräldrar. Gemensamt för barn och unga oavsett demografiska faktorer är att public service-kanalerna SVT1 och SVT2, liksom TV4, får störst förtroende bland nyhetskanalerna och plattformarna. Sociala medier som Instagram och digitala forum som Flashback rankas lägst när det handlar om nyheter.
  • De demografiska faktorerna spelar roll för hur barnen upplever nyheterna de tar del av. Exempelvis uppger barn med högutbildade föräldrar i högre grad att nyheterna är intressanta, medan barn i låginkomstfamiljer i högre grad svarar att de inte bryr sig. Detta bekräftas av intervjuer med ungdomar på yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram.

  Här kan du läsa hela rapporten Nyhetens behag

Kontakter

Kontakt:
Ida Lithell
Kommunikatör Information & vägledning
Projektledare No Hate Speech Movement
Tel: 08-665 14 62
E-post: ida.lithell@statensmedierad.se

Bilder

Statens medieråds nya studie visar att de demografiska faktorerna påverkar hur barnen upplever nyheter. Foto: Shutterstock.
Statens medieråds nya studie visar att de demografiska faktorerna påverkar hur barnen upplever nyheter. Foto: Shutterstock.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Statens medieråd
Statens medieråd
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60http://statensmedierad.se

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och forskning kring barn och unga, sprider information, ger vägledning om barns och ungas mediesituation samt ansvarar för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas för barn under 15 år. 

Följ Statens medieråd

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Statens medieråd

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum