Akademiska sjukhuset

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Dela

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.
Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.

- Resultaten talar för att behandlingen sannolikt skulle bli effektivare om man gav större mängder Lutetium-177 i de två första cyklerna, i stället för samma mängd i alla cykler, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

- Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177, berättar Anders Sundin.

Det radioaktiva spårämnet Lutetium-177 är kopplat till en så kallad somatostatin-analog, som när det sprutas in i blodbanan fäster sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos, men med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna. Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är enligt Anders Sundin att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen.

På Akademiska Sjukhuset finns ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi för utredning och behandling av NET-patienter och som i Norden erbjuder flest NET-patienter intern strålbehandling med Lutetium-177. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.

- I dag ges samma Lutetium-177-behandling till alla NET-patienter, men vi behöver lära oss mer för att den ska kunna anpassas individuellt utifrån patientens typ av NET och dess tumörutbredning för att ge bästa möjliga effekt, framhåller Anders Sundin.

I studien registrerade forskarna den absorberade stråldosen i tumörerna och såg att den hos patienter med bukspottkörtel-NET var störst vid de två första cyklerna men därefter betydligt mindre vid följande cykler. Samma tendens sågs, fast inte statistiskt säkerställd, vid NET utgången från tunntarmen.

- Fynden antyder att man genom att öka mängden Lutetium-177 i de två första cyklerna skulle kunna öka den totala stråldosen till tumörerna, i alla fall vid bukspottkörtel-NET, och därmed sannolikt göra behandlingen effektivare, avslutar Anders Sundin.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

För mer information/intervju, kontakta:
Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala Universitet, e-post: anders.sundin@radiol.uu.se, tel: 070-167 92 50

Bilder

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.
Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.
Ladda ned bild
Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie27.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum