Akademiska sjukhuset

Stora förändringar i covidvården sedan pandemin startade

Dela

Sedan coronapandemin bröt ut våren 2020 fram till december vårdades cirka 1 400 patienter på Akademiska sjukhuset för covid-19. För de svårast sjuka har ny kunskap lett till stora förändringar. Personalen har lärt sig mer om hur andningssvikten skiljer sig från andra infektionssjukdomar vilket påverkar när syrgas sätts in. En annan skillnad är att man numera ger högre doser heparin mot blodproppar. Inom intensivvården har vårdtiden blivit kortare jämfört med våren 2020.

Numera ges ofta syrgasbehandling tidigare till patienter med covid-19. Sandra Egegren, sjuksköterska på infektionskliniken, förbereder högflödesbehandling, s.k. optiflow för en covidpatient med andningssvikt.
Numera ges ofta syrgasbehandling tidigare till patienter med covid-19. Sandra Egegren, sjuksköterska på infektionskliniken, förbereder högflödesbehandling, s.k. optiflow för en covidpatient med andningssvikt.

- Vi har lärt oss att andningssvikten hos covidpatienter skiljer sig från den som vissa andra patienter med infektionssjukdomar har, vilket påverkar hur vi ger syrgas. Ibland behöver vi övertala patienter när de inte själva känner av behovet. Vi försöker påbörja högflödesbehandling i tid. Jämfört med våren 2020 har vi också lärt oss att ge högre läkemedelsdoser mot blodproppar i lungorna, så kallat lågmolekylärt heparin, säger Frida Wilske, medicinskt ledningsansvarig läkare på infektionsavdelning 30F, en av fem avdelningar som vikts för covidvård.

Hon betonar vikten av ett nära samarbete mellan infektionskliniken och intensivvården kring de patienter som är på väg att försämras. Cirka 18 procent av patienterna som ligger på sjukhuset hamnar inom intermediär- eller intensivvården.

Frida Wilkse understryker att kunskapsläget för läkemedel ständigt förbättras.

- Sedan i somras ger vi kortison och det antivirala läkemedlet Remdesivir till de svårast sjuka Vi läkare lär oss fortfarande vilka av de svårt sjuka patienterna som har nytta av sådan behandling och hur man ska ge preparaten för bäst effekt och minst biverkningar, berättar hon.

En annan förändring i vård och omhändertagande gäller mobilisering och andningsträning.

- Allt eftersom har vi förändrat våra arbetssätt och rutiner. Sedan en tid placeras de svårast sjuka i bukläge. Mobiliseringen anpassas individuellt och vi säkrar upp att de mest syrgaskrävande patienterna inte går ensamma på toaletten. Här har fysioterapeuterna bidragit och ökat kunskapen hos övrig personal, berättar Frida Wilske.

Hon nämner också att nutritionen fått ett annat fokus, att personalen är ännu mer noggrann med patienternas intag av näring och vätska eftersom covid-19 är en mer långdragen sjukdom än de man normalt arbetar med inom infektion. Dietisternas kunskap har spelat en viktig roll.

Enligt Frida Wilske har ökad kunskap om sjukdomen lett till ett annat lugn i arbetet.

- Personalen är mer van vid skyddsutrustningen nu och har en trygg tillgång till allt från masker/visir till handskar och förkläden. Det bidrar förstås. Rutinerna finns på plats även om vi hela tiden uppdaterar och finslipar.

Kortare vårdtider inom intensivvården

Även inom intensivvården har stora framsteg inom behandlingen gjorts. Patienterna får samma behandling som på covidavdelningar, med proppförbyggande behandling, kortison och förbättrat näringsintag.

- Det största framsteget är att vi lärt oss välja rätt andningsstöd till rätt patient och därmed kunnat korta behandlingstiden i respirator. Vi har också förbättrat samarbetet med de övriga avdelningarna på sjukhuset för att se till att patienterna får rätt vård även efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen, säger Magnus von Seth, medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven.

- Personalen har lärt sig hur patienterna ska sövas och vilket kroppsläge som är optimalt för andningsvården vilket till exempel leder till att fler patienter vårdas i bukläge. Trots att intensivvården under hösten vårdat patienter med mer allvarliga sjukdomar och i genomsnitt högre ålder har överlevnaden förbättrats, både för de patienter som vårdas i respirator och de patienter som inte behövt respiratorvård. Vi ser även kortare vårdtider som ett resultat av våra förbättringar, fortsätter han.

Under perioden mars-december 2020 vårdades totalt 1 407 patienter för covid-19 på Akademiska. Av dessa avled 180 inom 30 dagar efter diagnos. Här finns dock en stor skillnad mellan första och andra pandemivågen. Under mars-juni vårdades 699 patienter på sjukhus varav 122 avled. Under september-december vårdades nästan lika många patienter (686) medan endast 52 avled. För patienter som vårdats kortare än 30 dagar har den genomsnittliga vårdtiden blivit kortare, från 8,4 dagar i våras till 7,9 under hösten.



För mer information, kontakta:

Frida Wilske, medicinskt ledningsansvarig läkare på 30F, Akademiska sjukhuset,
tel:  018-611 65 98, e-post: frida.wilske@akademiska.se

Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 28 08, e-post: fredrik.sund@akademiska.se

Magnus von Seth, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven, Akademiska sjukhuset, tel: 070-377 92 17, e-post: magnus.von.seth@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Numera ges ofta syrgasbehandling tidigare till patienter med covid-19. Sandra Egegren, sjuksköterska på infektionskliniken, förbereder högflödesbehandling, s.k. optiflow för en covidpatient med andningssvikt.
Numera ges ofta syrgasbehandling tidigare till patienter med covid-19. Sandra Egegren, sjuksköterska på infektionskliniken, förbereder högflödesbehandling, s.k. optiflow för en covidpatient med andningssvikt.
Ladda ned bild
Frida Wilkse, medicinskt ledningsansvarig läkare inom infektion på Akademiska sjukhuset.
Frida Wilkse, medicinskt ledningsansvarig läkare inom infektion på Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild
Magnus von Seth, medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven på Akademiska sjukhuset.
Magnus von Seth, medicinskt ledningsansvarig läkare inom centralintensiven på Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum